Massor av arkeologiska upptäckter har gjorts i takt med att Uppsalas nya stadsdel Fyrislund vuxit fram på jordarna sydöst om staden. I marken har arkeologerna hittat gårdar och byar från bronsålder och järnålder, bönders odlingar, kultplatser, guldstinna krigargravar, offrade hästar, smyckade vikingakvinnor och kvinnor med vapen, de första kristna vars bevarade skelett berättar om livsvillkoren här för tusen år sedan – och mycket mer. Och nu har vi gjort en rikt illustrerad tidning som berättar om alltihop!

Vår utgrävning 2016 i Fyrislund utanför Uppsala blev framgångsrik, med både praktfulla föremålsfynd och nya kunskaper om järnålderssamhället. Mest spektakulär var kanske en sällsynt rik grav, samtida med de stora högarna i Gamla Uppsala, som var uppförd för en man och ett litet barn och visar på nära förbindelser med den vendeltida kungamakten. Graven var en uppvisning av makt och glans med vapen, smycken och föremål av guld, granater, silver, brons, glas och elfenben, med björnfällar, hästar, hundar, rovfågel… Fina bilder av svärdsdetaljer och unika spelpjäser, bland mycket annat, finns i rapporten! Även andra spännande lämningar undersöktes, för här hade människor levt, arbetat, bett och begravts under en period av tusen år. Vi undersökte en by som funnits här ända från äldre romersk järnålder (150 e.Kr.) fram till att den sista gården avflyttade i vendeltid (750 e.Kr), en märklig lång rad med höga stolpar - en kulthägnad - som restes under folkvandringstid (400–550 e.Kr), och ett stort antal gravar anlagda från folkvandringstid till äldsta medeltid (500–1100 e.Kr). Dessutom undersökte vi en gårdssmedja och några andra bebyggelselämningar från sen historisk tid.

Nu vill vi återigen dela med oss av nya resultat från utgrävningen av boplatsen och gravfälten i Fyrislund utanför Uppsala. Nu har våra osteologer blivit klara med analysen av benmaterialet från gravfälten och därför vill vi passa på att berätta lite om vad de kommit fram till – och då särskilt om den spännande fyndrika grav 1 som vi skrivit om tidigare här på hemsidan.

Det har nu gått snart ett år sedan vi avslutade undersökningarna av boplatsen och gravfälten vid Fyrislund i utkanten av Uppsala. Och även om vi inte har skrivit något om undersökningarna här på hemsidan sedan dess betyder det inte att vi har övergett platsen. Vi har under året som gått påbörjat arbetet med att förstå och tolka det stora och komplexa material som kom fram, tagit hand om alla fantastiska fynd och inlett flera intressanta analyser. Den första analysen att bli klar är av keramiken som har granskats noggrant av expert Ole Stilborg. Hans genomgång av keramiken ger inte bara information om kärlens form och utseende utan också om olika ritualer och seder i samband med begravningar.

Nu närmar vi oss slutet på undersökningen i Fyrislund, bara ett antal gravar på gravfältet i backen intill boplatsen återstår att gräva! På gravfältet har vi undersökt både skelettgravar och brandgravar från den period som kallas yngre järnålder. En annan spännande sak är också den hägnad av stolphål efter kraftiga stolpar som vi funnit och som avgränsat gravfältet från boplatsområdet.

Efter några intensiva grävveckor har vi nu kommit en god bit på väg i undersökningen av gravar och boplatslämningar vid Kumla i Fyrislund. Det lilla och svårt skadade gravfältet är nästan färdigundersökt, det visade sig finnas gravar av olika typ från folkvandringstid/vendeltid fram till vikingatid. Man har alltså gravlagt människor här under minst 100 år.

Även undersökningen av boplatsen börjar nu lida mot sitt slut. Vi har undersökt hela 15 långhus och aktivitetsområden med bland annat eldstäder i anslutning till husen. En lämning som visade sig vara av lite nyare dato var en husgrund som nu är undersökt och borttagen. Eftersom husgrunden inte kunde hittas på några äldre kartor visste vi inte från början vad det rörde sig om för typ av byggnad, eller hur gammal den var. Ganska snart fann vi föremål som visar att det har varit en smedja.

Gravarna 1 och 2 som vi tidigare har berättat lite kortfattat om är nu färdigundersökta. Av vad vi kan se i detta skede, innan fragmenten av alla föremål är rengjorda, analyserade och konserverade, är det fråga om personer ur samhällets aristokrati som begravts här. I grav 1 har den dödes utrustning prytts av ornamenterade brons- och guldbeslag och även granatinfattade guldföremål, så kallade cloisonnéarbeten. Med i graven har också bl.a. funnits en uppsättning spelpjäser och troligen även glasbägare. Förutom sin prakt var detta föremål med starkt ceremoniell innebörd som poängterade den dödes sociala, ekonomiska och kanske även politiska ställning i samhället.

Efter två veckors schaktning har vi kommit en bit på väg. Vädergudarna har varit med oss och arbetet har gått enligt planerna. På boplatsen har stolphål och härdar till åtminstone två hus redan kommit i dagern. Närmast hägrar ytterligare två ytor där vi tror att ytterligare boplatslämningar ska finnas. Möjligen har människorna i husen varit grannar, eller så hör de till generationer som har avlöst varandra. Kanske har något av husen brunnit ned, spår av förkolnade stolpar som fordom burit upp en takkonstruktion kan tyda på det, men det visar sig först när lämningarna är undersökta.

År 1646 donerade drottning Kristina mark i Viksäng till Västerås stad för att de skulle bygga ett tegelbruk. Drottningen tyckte att svenska städer skulle bli mer lika städerna på kontinenten med pampiga stenhus i stället för trähus. Dessutom hade man problem med stadsbränder, och hus av tegel skulle stå emot brand mycket bättre. Genom att donera mark som öronmärktes för tegeltillverkning försäkrade sig Kristina om att städerna skulle bygga bättre och rejälare hus.

Efter några veckors arbete med att schakta bort matjord och grästorv har vi på boplatsytan funnit spår efter minst 6 eller 7 hus inom en mindre yta. Det som finns kvar av husen är främst grävda gropar efter takbärande stolpar, så kallade stolphål, som visar hur huset varit konstruerat, t.ex. hur brett och långt det har varit. De hus som hittills har hittats är runt 20 meter långa och har burits upp av kraftiga stolpar i par. Det sätt som husen är byggda, med 4 stolpar i gavlarna och täta stolprader, pekar mot en datering till yngre romersk järnålder eller folkvandringstid (ca 200-550 e.Kr), det vill säga strax före det att kungshögarna i Gamla Uppsala byggdes.

I utkanten av Uppsala, närmare bestämt Östra Fyrislund i Danmarks socken, planerar Uppsala kommun nybyggnation. Eftersom flera fornlämningar berörs av byggnadsplanerna måste dessa undersökas och dokumenteras först, så att kunskapen om platsens historia inte går förlorad. Arkeologikonsult påbörjar utgrävningen 11/4 och vi räknar med att vara färdiga i början av juli.

Under några dagar i november/december 2015 genomförde vi, pga ledningsdragning, en liten arkeologisk delundersökning av en äldre vägrest (RAÄ Bro 78:4) i utkanten av Upplands Bro, Uppland. Nu är rapporten klar och finns att ladda ner från vår hemsida.

Nu har slutundersökningen av kvarteret Gamla Rådstugan dragit igång, vilken ska hålla på till slutet av juni. Kvarteret ligger i Norrköpings innerstad, direkt öster om Strömmen och söder om Knäppingsborg. Undersökningsområdet utgör den obebyggda ytan som angränsar till platsen för det äldre Rådhuset åt söder, vilket tidigare fungerat som parkeringsplats.Fältarbetet i kvarteret Gamla Rådstugan i Norrköping har nu startat.

Förra veckan var Sveriges Radio P4 Östergötland på besök i kvarteret Gamla Rådstugan. För att lyssna på inslaget där arkeologerna berättar om lämningar som finns på platsen klicka på länken nedan:

Intervju om kvarteret Gamla Rådstugan

Nu är vi inne i undersökningens andra hälft, och håller på att avsluta den östra delytan. Här har vi påträffat flera källare som kan dateras till mellan 1500-1800-tal. Den källare som vi tidigare spekulerat i om den skulle vara från 1600-tal kan nu med hjälp av fynd skjutas bakåt i tiden. Sannolikt kom källaren att läggas igen på mitten av 1600-talet efter att huset brandhärjats, men att själva källaren konstruerats under 1500-talet. Kanske brann huset ner vid den stora branden 1655?Översikt över den västra delen av den övre delytan. I förgrunden en brunn, och en källare med en tegelklädd öppning, samt resterna av ett bränt hus som skurits av denna. Mot Skolgatan ses en 1500talskällare till vänster och en 1800-tals källare åt höger.

Nu är vi inne på slutspurten av den spännande slutundersökningen i kvarteret Gamla Rådstugan, och kan konstatera att vår första analys som gjordes efter förundersökningen kan bekräftas med råge. Området bedömdes ha en mycket hög arkeologisk potential, vilket kan konstateras vara riktigt då vi identifierat och undersökt lämningar som spänner mellan 1100-tal till industriell produktion på 1800-talet, och uttryck för hur staden utvecklats under tiden dessemellan.Under de sista två veckorna kommer vi fortsätta med att undersöka de rester av den gäckande medeltiden innan vi packar ihop och börjar pusslet med att sätta allt i sitt sammanhang, och i slutänden skapa en historia över kvarterets utveckling.

Måndagen den 10 augusti drar vi igång en slutundersökning i kvarteret Tullhuset, vilken beräknas hålla på i tre veckor. Kvarteret Tullhuset ligger i Norrköpings innerstad öster om strömmen mellan Strömparken och Knäppingsborg. Själva undersökningsytan utgörs idag av en parkeringsplats som ligger i korsningen mellan Gamla Rådstugugatan och Hospitalsgatan.

 Slutundersökningen kommer att utföras inom parkeringen på bilden.

Vi har nu avslutat vår slutundersökning inom kvarteret Tullhuset i Norrköping och resultaten har varit över våra förväntningar. Från förundersökningen visste vi att det fanns lämningar inom undersökningsytan från 1600- till 1800-talet samt att det även fanns en medeltida huslämning från 1100- eller tidigt 1200-tal.

Den medeltida huslämningen

Gällande de tidigmoderna lämningarna motsvarades förväntningarna från förundersökningen. Stora delar av undersökningsytan var nämligen störd av markberedningar. Men här fanns ändå en latrin från 1700-talet, ett kulturlager från 1600-talet och en avfallsgrop från samma århundrade.

Utsikt över gravfältet där gravarna kan skönjas som svaga upphöjningar.

Mitt i Vingåker finns ett stort gravfält från järnåldern. Gravfältet har skadats i den sydvästligaste delen, och nu under november månad ska Arkeologikonsult restaurera gravfältet på bästa sätt. Vi ska dokumentera hur omfattande skadorna är. Vi ska ta bort stubbar, ris, sten och jordhögar. Gravar som har skadats ytligt kommer att restaureras, medan gravar som är så skadade att de inte kan återställas kommer att undersökas och ta bort.

Plan över gravfältet från Vingåkersboken utgiven av Vingåkers hembygdsförening (1945-1955).Efter en vecka på gravfältet i Vingåker är väl den största nyheten att vi också har hittat en stenåldersboplats. Fynd av kvartsredskap och lite keramik har dykt upp i och runt gravarna. Egentligen är det inte så oväntat, eftersom grusåsen som gravarna ligger på säkert var en utmärkt plats att bo på under stenåldern.