Nya perspektiv på Ströjas omland
Det var inte bara fler hus och fina fynd som kom fram vid förra årets undersökning vid Ströja. Vi vill även lyfta fram en del nyheter såsom två nya gravfält och ett lösfynd i närheten bytomten. För den som inte känner till Ströja så ligger det på Malmölandet norr om Norrköping. Tidigare var Malmölandet förvånansvärt tomt på gravar.
Malmölandet sticker ut som en halvö i Bråviken och har Björnviken och inloppet mot Motala ström på södra sidan och Norrviken på norra sidan. Ett dominerande inslag på Malmölandet är Åbyåsen som löper utmed halvöns sydvästra sida och det är på den åsen Ströja ligger. Nordost om åsen är ett mer låglänt åkerlandskap med byar och gårdar på mindre höjdlägen. Vid en kartstudie förstår man snabbt att Malmölandet har en rik förhistoria. De stora åkermarkerna var tidigare optimala betes- och hagmarker och här finns även flera byar med medeltida omnämnanden. Om man däremot tittar i fornminnesregistret så är det förvånansvärt tomt. Det har nu framkommit några nytillskott under 2016 som vi presenterar här.
Hösten 2016 gjordes ett spännande lösfynd på Malmölandet av en privatperson. I åkermarken vid Trönäs gamla tomt hittades en mindre ten och ett reliefspänne från folkvandringstid. Båda var av brons och hade beläggning av guld.
Det är svårt att dra några längre slutsatser utifrån lösfynd eftersom vi inte vet hur reliefspännet kommit till platsen eller från vilken kontext det härrör. Spännet kan lika gärna komma från en grav som vara ett borttappat eller kasserat föremål. Vad vi däremot kan vara säkra på är att det, när det användes under folkvandringstid, tillhörde en relativt rik person. Får man spekulera så har den personen (oavsett om spännet kommer ur en grav eller har tappats bort) bott i Trönäs som då bör ha varit en gård eller liten by. Under den perioden har människorna i Trönäs troligen stått i beroendeställning till den familj som byggde hallen i Ströja.
Även vi gjorde spännande nyfynd under 2016. En fråga vi länge ställt oss - som nu delvis fått ett svar - är var de boende i Ströja begravdes. När undersökningarna startade fanns bara ett känt gravfält med ett fåtal yngre järnåldersgravar på Malmölandet. Det ligger söder om Ströja längst ut vid Stridsudden. Vi har tidigare resonerat kring att gravfältet kan vara kopplat till Ströja som en markering ut mot vattnet. Det som talar emot det är att det ligger 700 meter från byn och att gravfältet varken är särskilt stort eller imponerande som markering. Ytterligare en stensättning från yngre bronsålder - äldre järnålder påträffades på Malmölandet när man undersökte torpet Norrkärr mitt på åsen norr om Ströja. Här kan det säkert finnas fler svårupptäckta gravar men dessa är äldre än bebyggelsen i Ströja.
Ströjas närmaste större gravfältet ligger ungefär 2 km nordväst om Ströja, där motorvägen idag passerar åsen. Idag är det två gravfält (Kvillinge 12:1 och 106:1) men ursprungligen var det ett sammanhängande gravfält. Totalt finns här 53 synliga runda stensättningar och en hög. Vid en förundersökning som SAU nyligen genomförde tillkom ytterligare 15 stensättningar. De flesta stensättningarna i den norra delen är 2-6 meter i diameter medan gravarna är något större i den södra delen. Högen är 11 meter i diameter. Det är alltså ett relativt stort gravfält och det bör åtminstone delvis vara samtida med Ströja. Med tanke på avståndet, och att det finns andra byar som ligger närmare gravfältet, är det dock inte är särskilt troligt att det skulle vara de boende i Ströja som begravts där.
Efter att vi vid den arkeologiska undersökningen funnit den folkvandringstida hallen och den stora vendel- och vikingatida byn framstod avsaknaden av närliggande gravfält som ännu underligare. Visst, vår ursprungliga tanke att flera gravfält blivit bortodlade är fortfarande trolig men vi tyckte ändå att det borde finnas något kvar och bestämde oss därför för att göra en extra inventering av närområdet. Det gav resultat direkt. Inte bara ett utan två nya gravfält som båda ligger nära Ströja påträffades!
Det större av gravfälten (Kvillinge 220) bestod av 25 flacka högar. De flesta var 5 – 6 meter i diameter och tre av dem var cirka 10 meter i diameter. Utifrån mått och höjd så ligger många av gravarna på gränsen mellan stensättning och hög och det finns inga synliga kantkedjor eller stenpackningar i någon av gravarna. Det andra gravfältet (Kvillinge 221) består av sju flacka högar uppdelade på två områden. Här ligger de synliga gravarna inte lika tätt men högarna är istället något större. Den största graven är cirka 14 meter i diameter och 0,6 meter hög. Även här är gravarna jordfyllda och endast enstaka stenar syns i ytan. Närheten till Ströja och att de utifrån formen bedöms vara samtida med bebyggelsen gör att vi tror att gravfältet tillhörde Ströja. Antalet gravar räcker fortfarande inte till för att förklara var alla Ströjaborna begravdes men gravfälten gör att man kan gissa att det finns fler gravar på åsen som inte är synliga.
Det finns fortfarande ingen riktig storhög som skulle anstå hallens ägare. Vad beror det på? Har den yttersta eliten begravts på en annan plats? Eller var det helt enkelt inte nödvändigt att stoltsera med en storhög, den ståtliga hallen kanske var tillräcklig som statusindikatör? Kanske ligger hallens hövding istället i den största högen vid Kvillinge 221? Vi kan i dagsläget inte besvara vilka som begravts i gravarna men ytterligare en viktig pusselbit om liv och död i Ströja har fallit på plats.