logga transparent 350px


Rapporten från undersökningen i Molnby är nu klar. Här syns de två tryckta volymerna.

Tvåtusen sidor om tretusen år: nu är Molnby-rapporten här!

Vallentunagrävningen är en av de största utgrävningar Arkeologikonsult har haft. Den pågick i två säsonger 2016–2017 och den undersökta ytan motsvarade sammanlagt sex stora fotbollsplaner, drygt fyra hektar. Här, strax norr om Roslagsbanans station Molnby, undersökte vi spår av människors verksamhet från äldre bronsålder fram till 1800-talet.

Rapportens titel Återbruk har vi valt för att det var så tydligt hur man på olika sätt brukat och återbrukat denna plats. Ett spännande exempel var en vikingatida silverskatt som hade grävts ner i ett 2500 år äldre bronsåldersröse. Ett annat exempel var bostadshuset på 1700-talsgården Snapptuna som visade sig ligga på precis samma plats, uppenbarligen trevlig, som ett långhus från yngre bronsålder.

Silverskatt L2012.284 arkeologi Vallentuna Stockholm Arkeologikonsult HemsidaMellan stenarna i ett bronsåldersröse låg en skatt med arabiska silvermynt från vikingatiden. Bilden visar ett urval.

En förklaring till återbruket kan vara platsens läge i utkanten av den mer centrala Vallentunabygden. I goda och expansiva tider har fler människor flyttat hit och brukat området och i sämre perioder har man övergivit det. När man återvänt igen har gamla odlingsmarker, gårdslägen och gravplatser återbrukats, fast på nya sätt.

Områdets äldsta lämning var ett stort gravröse från äldre bronsålder, 1610–1410 f.Kr. Under yngre bronsålder och äldsta järnålder och många människor levt i och brukat området. Vi kunde undersöka flera hus, gravar, kultplatser och spår av bronsgjutning från perioden 800 f.Kr. till omkring år 0. Sedan verkar verksamheterna ha avtagit. Från romersk järnålder till vendeltid, år 0 till 600-talet e.Kr., fanns ett mindre antal gravar och vidsträckta odlingsmarker men ingen bebyggelse. I början av vikingatiden etablerades en ny gård i området. Husen byggdes på precis samma plats som en betydligt äldre bronsåldersgård. Den vikingatida bebyggelsen tycks dock inte ha blivit så varaktig och från sen vikingatid fanns få lämningar, utom den ovan nämnda märkliga silverskatten.

Från medeltiden fanns spridda spår av bebyggelse, hantverksaktiviteter och odling. Analyser av pollen och växtmakrofossil visar att den senmedeltida agrarkrisen påverkade området och ledde till en tydlig men kortvarig igenväxningsfas. Därefter intensifierades bruket av jorden igen och ett öppet kulturlandskap tog form kring Snapptuna gård och torp, två enheter som under hela sin existens låg under Molnby säteri. Här fanns omfattande lämningar från 1600- och 1700-talen med flera torp, smedjor och odlingar. Vid Snapptuna gård fanns en i stort sett komplett 1700-talsmiljö med en parstuga och en vinkelformad ladugårdslänga. Den yngsta lämning vi undersökte var en ekonomibyggnad från 1800-talet som låg i Molnby gårds hagmark.

Gårdsmiljö Snapptuna 1700tal arkeologi Vallentuna Stockholm illustration Sverker Holmqvist Arkeologikonsult HemsidaRekonstruktion av gårdsmiljön i 1700-talets Snapptuna. Illustration: Sverker Holmqvist, Arkeologikonsult.

Rapporten består av flera delar. Volym I, Inlagan, och Volym II, Bilagorna 1–6, är tryckta. Därtill finns två digitala rapportdelar med bilagorna 7–23 respektive bilagorna 24–28 (i A3-format). Samtliga delar finns tillgängliga digitalt via vår hemsida. För att läsa rapporten klicka här.

Login