Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Det var länge sedan vi kom med några nyheter om det pågående arbetet från våra undersökningar av Louis de Geers trädgård. Men nu är det hög tid. Vintern har präglats av annat arkeologiskt arbete, men vi har också jobbat vidare med materialet från utgrävningen av trädgården. Alla lager och konstruktioner har analyserats och delats in i faser så att vi kan spåra den bebyggelseutveckling som har ägt rum inom vår undersökningsyta.

Det som vi kanske väntat på med störst spänning var analysresultaten från de makrofossila proverna och pollenproverna. Dessa prov togs ju för att vi skulle se om vi kunde spåra vad de Geer hade odlat i sin trädgård. Så nyligen damp provresultaten ner i vår brevlåda och vi läste med spänning. Det visade sig då att det i stort sett inte fanns ett enda spår efter växter som kunde knytas till en 1600-talsträdgård. Blev vi besvikna? Ja, så klart att vi blev det. Men istället kom vi något annat riktigt spännande på spåren. Våra pollenprover visade sig nämligen innehålla spår efter en äldre åkermark. Pollenspektrumet indikerade en tämligen öppen vegetation i närheten av provplatsen med dominans av betad gräsmark och åker. Det bör också ha funnits hårt kreaturstrampad mark i området vilket bl a avspeglas av pollenkorn från groblad och trampört. Med tanke på förekomsten av pollenkorn från sädesslag som vete och råg och flera andra odlingsindikatorer som t.ex blåklint är det troligt att vårt prov tagits i en gammal åkerjord. Sannolikt har denna åker trädats genom bete som givit en flora som sedan plöjts ner i åkerjorden. Hur gammal var då denna åker? För att få svar på det lät vi ¹⁴C-datera provet med det bästa materialet. Just nu fick vi svaret. Det blev mycket intressant. Det visade sig att vår åker är från medeltiden.

Troligen har den här åkern ingått i vad som varit de medeltida borgarnas åkerytor utanför själva staden, alltså en del av vad som kallas stadens jordar. Vi kan i ¹⁴C-analysen se att åkern odlats upp under tidigt 1400-tal, alltså inte långt efter det att Norrköping fick sina stadsprivilegier år 1384 och att den sedan brukats in i 1600-talet.

I yngre källmaterial i form av lantmäteriakter kan vi få en kartbild av hur dessa stadens jordar omgav Norrköping på 1630-talet. Men då hade redan åkrarna norr om Motala Ström omvandlats till bostadskvarter i den nya stadsdel som växte fram vid 1600-talets början. Louis de Geer kom alltså 1627 att lägga sin trädgård i vad som tidigare varit en del av borgarnas åkermark.

Här på bilden har vi lagt samman kartorna över stadens jordar på 1630-talet med kartbilden över själva staden som avbildar Norrköping 1640. Undersökningsytan i kvarteret Stenhuset har markerats i rött. Här framgår tydligt hur åkermarken norr on Strömmen fått stryka på foten för den nya stadsbebyggelsen.

Under november har Arkeologikonsult utfört undersökningar av fornlämningarna RAÄ 249 och RAÄ 575 i Turinge socken, vid Mörby industriområde i Nykvarns kommun. Anledningen till undersökningarna var en planerad bensinstation och byggnation på industrimark. Den tidigare förundersökningen hade visat att det fanns boplatslämningar, sannolikt från bronsålder eller järnålder inom tomterna och det var delar av dessa som nu undersöktes och togs bort.

Torsdagen den 5 november sände Vetenskapsradion i P1 ett längre inslag om utgrävningarna i kvarteret Stenhuset i Norrköping.

Dokumentation av odlingsgrop

 

Om du följer den här länken så kan du lyssna på det:

http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=2038436&BroadcastDate=&IsBlock=

Här kan du läsa ännu mer om vår undersökning av Louis deGeers trädgård i kvarteret Stenhuset.

Följ bara de här länkarna:

Folkbladet, måndagen den 18 oktober:   http://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/artikel.aspx?articleid=5012490

Norrköpings Tidningar, tisdagen den 19 oktober:  http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5582341