Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Välkommen till Arkeologikonsult

Arkeologikonsult är Sveriges äldsta och största privata arkeologiföretag med 20 års erfarenhet av att utföra arkeologiska tjänster. Vi arbetar med projekt över hela Sverige vilka  bl.a. innefattar arkeologiska utredningar/undersökningar och Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB). Vårt kontor är beläget i Upplands Väsby utanför Stockholm.

Nya Rapporter

Svårt att hitta? 
 
Stormannagravar med praktföremål från när och fjärran Skriv ut
2016-05-24 10:47

Gravarna 1 och 2 som vi tidigare har berättat lite kortfattat om är nu färdigundersökta. Av vad vi kan se i detta skede, innan fragmenten av alla föremål är rengjorda, analyserade och konserverade, är det fråga om personer ur samhällets aristokrati som begravts här. I grav 1 har den dödes utrustning prytts av ornamenterade brons- och guldbeslag och även granatinfattade guldföremål, så kallade cloisonnéarbeten. Med i graven har också bl.a. funnits en uppsättning spelpjäser och troligen även glasbägare. Förutom sin prakt var detta föremål med starkt ceremoniell innebörd som poängterade den dödes sociala, ekonomiska och kanske även politiska ställning i samhället.Bild 1 fyndbild spelbrickor 72dpiSpelbrickor av kontinentalt ursprung som troligen är gjorda av elfenben. Brickorna från grav 1 är ca 2 cm i diameter och har troligen hört till spelet Hnefatafl - ett strategispel som var populärt bland järnålderns överklass.

Läs mer...
 
Här kommer första videodagboken från Fyrislund Skriv ut
2016-05-16 08:45

Våra arkeologiska undersökningar i Fyrislund pågått i en månad och en tanke är att då och då förmedla en del av de resultat som kommer fram i form av en videodagbok. Här kommer nu det första inslaget, och det rör sig om ett samtal med vår osteolog Tove Björk om benfynd som gjorts i en av gravarna, grav1.

 

ÖversiktsbildI bakgrunden syns grav 1, där fynden av ben har gjorts. Den pampiga stenpackningen i förgrunden hör till grav 2.

 
Guidad visning av Viksängs tegelbruk Skriv ut
2016-05-12 08:04

År 1646 donerade drottning Kristina mark i Viksäng till Västerås stad för att de skulle bygga ett tegelbruk. Drottningen tyckte att svenska städer skulle bli mer lika städerna på kontinenten med pampiga stenhus i stället för trähus. Dessutom hade man problem med stadsbränder, och hus av tegel skulle stå emot brand mycket bättre. Genom att donera mark som öronmärktes för tegeltillverkning försäkrade sig Kristina om att städerna skulle bygga bättre och rejälare hus.

Från gamla kartor vet vi att det funnits flera byggnader på platsen för Viksängs tegelbruk. Förutom tegelugnen fanns en lång tegellada där teglet torkades och flera hus där det brända teglet lagrades. Längst i norr låg ett torp där tegelslagaren och hans familj bodde. Torpet kallas omväxlande Viksängstorpet och Tegelslagartorpet.Bild 1 karta 1735 72dpiKarta över tegelbruket i Viksäng från 1735. På denna finns en tegellada med en kran (1), tegelugnen (2), tegelbod (3), tegelslagarens torp (4) och borgmästarens lada och ängar (6). Lantmäteriet.

Eftersom kommunen planerar för en ny skola vid Öster Mälarstrand pågår nu en arkeologisk undersökning av tegelbruket mellan 27 april till 25 maj. Under fyra veckor arbetar vi med att ta reda på så mycket som möjligt om platsen. Vi kommer att undersöka tegelugnen och övriga byggnader från tegelbrukets tid. Dessutom gräver vi ut det lilla torpet för att se under vilken tid det varit bebott och under vilka villkor torparna levde.

Välkommen på visning torsdagen 19 maj kl 18.00

Samlingsplats för guidad visning

 
Gård eller by i Fyrislund? Skriv ut
2016-05-06 11:21

Efter några veckors arbete med att schakta bort matjord och grästorv har vi på boplatsytan funnit spår efter minst 6 eller 7 hus inom en mindre yta.  Det som finns kvar av husen är främst grävda gropar efter takbärande stolpar, så kallade stolphål, som visar hur huset varit konstruerat, t.ex. hur brett och långt det har varit. De hus som hittills har hittats är runt 20 meter långa och har burits upp av kraftiga stolpar i par. Det sätt som husen är byggda, med 4 stolpar i gavlarna och täta stolprader, pekar mot en datering till yngre romersk järnålder eller folkvandringstid (ca 200-550 e.Kr), det vill säga strax före det att kungshögarna i Gamla Uppsala byggdes.Bild 1 Arbetsbild 72dpiStolphålen i två av husen markerade med koner.

Läs mer...
 
<< Första < Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nästa > Sista >>

Sida 1 av 34