Ett urval av undersökningar vi är stolta över. Rapporterna från dem, och från alla våra andra uppdrag, finns i rapportarkivet.
På en åsrygg på Malmölandet låg en storgård som växte till centralplats mellan 450 och 1000 e.Kr. Under ett decennium av undersökningar kom hallbyggnader, offerplatser och ett handelsområde fram, tillsammans med guldbleck och importerat glas som knyter Ströja till andra elitmiljöer i Nordeuropa. De sista etapperna gjordes inom projekt Ostlänken.
Läs rapporterna i arkivet →
Den största arkeologiska undersökningen som gjorts i stadsmiljö i Sverige – drygt 100 000 kvadratmeter, ungefär sexton fotbollsplaner. Under 1930-talets betong fanns betydligt mer bevarat än någon räknat med: hela ruinlandskap med stående tegelväggar, och under Södermalmstorg en bortglömd förstad med stensatta gator, anlagd bara decennier efter att Stockholm grundades. Grävningarna är avslutade; rapporterna publiceras löpande.
Läs rapporterna i arkivet →
Drygt fyra hektar – sex fotbollsplaner – med spår av människor från äldre bronsålder till 1800-tal. Platsen brukades, övergavs och återbrukades om och om igen: en vikingatida silverskatt låg nedgrävd i ett 2 500 år äldre bronsåldersröse, och 1700-talsgården Snapptuna hade lagts på exakt samma plats som ett långhus från yngre bronsålder. Resultaten redovisas i rapporten Återbruk och i boken En plats – två landskap.
Läs rapporterna i arkivet →
En storgårdsmiljö med ett treskeppigt långhus på över fyrtio meter, och drygt 1 200 undersökta anläggningar. Här fick vi undersöka samtliga anläggningar inom området – ovanligt i uppdragsarkeologiska sammanhang, där man annars gräver ett urval. Resultaten finns också i en populärvetenskaplig tidskrift om Haninges långa historia.
Läs rapporten i arkivet →
I takt med att Uppsalas nya stadsdel växte fram kom gårdar och byar från brons- och järnålder i dagen, tillsammans med kultplatser, guldstinna krigargravar, offrade hästar och de tidigaste kristna gravarna på platsen. Om allt detta har vi gjort ett rikt illustrerat magasin.
Läs rapporten i arkivet →
Fem månaders fältarbete och närmare 7 000 kubikmeter jord, för att komma åt frågan om hur Falun såg ut före stadens reglering på 1640-talet – och vilka som bodde här. Bland gruvstaden och kyrkan låg platsen strategiskt för både verkstäder, bodar och krogar.
Läs rapporten i arkivet →
Ett 200 meter brett och fem mil långt stråk genom Norrbottens inland, inventerat för Svenska Kraftnäts planerade luftledning – sammanlagt 14,6 kvadratkilometer skog och myr. Trettiotvå tidigare okända lämningar dokumenterades: skogsarbetarkojor, kolbottnar och tjärdalar från 1800- och 1900-talens skogsbruk, men också härdar och fångstgropar efter skogssamernas nyttjande av markerna.
Läs rapporten i arkivet →
När Sportfiskarna öppnade fria vandringsvägar för fisk i Gisslarboån följde vi arbetet i fält. Hammarområdet, med ursprung i 1500-talet, visade sig aldrig ha registrerats – nu är det skyddad fornlämning. Två tidigare okända lämningar tillkom, en kvarn och en smedja, och en felregistrerad lämning kunde rättas. Ett litet uppdrag som ändå ändrade kartan.
Läs rapporten i arkivet →