Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Hem Projektarkiv Herresta Herrestarapporten på G
Herrestarapporten på G Skriv ut Skicka sidan
2008-05-21 12:22

Nu är den näst sista handen lagd vid rapporteringen av utgrävningen av den vikingatida och medeltida gården Herresta. Rapporten är skriven och lämnas nu in för granskning hos länsstyrelsen. När rapporten är färdiglay-outad kommer den att tillgängliggöras på Arkeologikonsults hemsida.

 

Vid Herresta undersöktes år 2006 totalt 27 hus med en brukningstid på runt 900 år, från någon gång under 800-talet e. Kr. till 1681, då gårdens avhystes. Bebyggelsen låg hela tiden samlad på en ca 2150 m2 stor yta. Den stora platskontinuiteten ledde till en mycket komplicerad stratigrafi som kunde lösas upp med hjälp av single context. Vid bearbetningen lades fokus vid analysen av de enskilda huslämningarna och deras funktioner, samt vid beskrivningen av bebyggelseutvecklingen på Herresta under platsens hela brukningstid.

Bland de 27 byggnaderna återfanns bostadshus, kokhus, härbren, stall och fähus, samt logar och bodar och ett avträde. Husen var byggda med flera olika tekniker, främst knuttimring eller fackverk på stensyll, men även fackverk med markfasta väggstolpar samt grophus fanns företrädda. Bedömningen av byggnadernas funktioner är baserad på fyndmaterial och ett förhållandevis rikt och varierat makrofossilt material. Husen har daterats med hjälp av fynd och 14C-prover.

Etableringen av bebyggelsen på Herresta gård har skett enligt en klar uppfattning om hur en gård bör se ut. De förändringar som kom att ske under de närmaste 900 åren var nämligen förhållandevis små. Gården var redan från början uppdelad i en mangård i norr och en fägård i söder. Mangården var i sin tur uppdelad i en bostads- och förvaringsdel samt i en kokdel.

Vad kan ha odlats i trädgårdsanläggningen bakom bostadshuset från 1200- och 1300-talet?

  • Hur skapade Herrestaborna ett ekonomiskt överskott?
  • Varför isolerades en bostad från all övrig bebyggelse? Varför anlades den söder om fägården, avskilt från övrig man- och fägårdsbebyggelse och dessutom utom synhåll från gården?
  • Hur identifierar man en loge från 1100-talet?
  • Vilka matrester kan man hitta i en medeltida bostad respektive i ett kokhus?

 

Om detta och mycket annat handlar Herrestarapporten – snart tillgänglig här på vår hemsida.

Ingela Spijkerman - rapportansvarig