2021:3168 Storgårdar, gravar och heliga hällar

Under sommaren och hösten 2018 undersöktes fornlämningarna L2013:2505, L2013:2514, L2013:2507, L2014:5358, L2020:11350, L2012:504 och L2020:11351 i Skarplöt i Västerhaninge söder om Stockholm, med anledning av Skanskas planerade bostadsbebyggelse i området. Undersökningen utfördes på uppdrag av länsstyrelsen i Stockholms län. Skanska var kostnadsansvarig för projektet.

Enligt tidigare undersökningar fanns boplatslämningar och skålgropar från brons- och järnålder samt viss indikation på metallhantverk på platsen (Norr 1990; Appelgren 2007). Det fanns därmed höga förväntningar på områdets arkeologiska potential, vilket var orsaken till att samtliga anläggningar avsågs att undersökas i sin helhet och fyndförande kulturlager skulle grävas till 50 %. Det visade sig emellertid kulturlagren inte var så fyndförande som förväntat och ambitionsnivån kunde därför sänkas som en följd av detta.

Vi kunde urskilja fem huvudsakliga faser, eller episoder, av aktivitet och bebyggelse på platsen, från senneolitikum fram till historisk tid. Vi kunde däremot inte belägga någon kontinuerlig bebyggelse utan snarare en serie av separata episoder med händelser och aktiviteter med tidsglapp emellan. De dominerande lämningarna kom från äldre järnålder och omfattade bland annat en romartida gård med ett mycket stort långhus och en flatmarksgrav med fynd av Snartemobägare från folkvandringstid. Det framkom även lämningar och fynd från senneolitikum/ äldre bronsålder, yngre bronsålder/förromersk järnålder och yngre järnålder samt medeltid/historisk tid. Några tecken på förhistoriskt metallhantverk kunde inte påvisas.

I samband med undersökningarna gjordes även flera skålgropsinventeringar av Sven-Gunnar Broström, Kenneth Ihrestam och Roger Wikell. Flera nya förekomster kunde därefter registreras, både sådana som var kända sedan tidigare men som nu omregistrerades med en uppdaterad beskrivning samt nyregistrering av helt nya skålgropslokaler.

Rapportens vetenskapliga del syftar till att sätta in resultaten från Skarplöt i ett större sammanhang med utgångspunkt från ett antal problemområden:
• Synligheten för olika perioders lämningar i det arkeologiska materialet, både specifikt för Skarplöt och generellt för boplatser från bronsålder och äldre järnålder i åkermark.
• Skarplöt som en möjlig storgård under äldre järnålder och hur vi ska förstå det ovanligt stora långhuset och en grav med statusmarkerande gravgåvor vid denna tid.
• Skarplöts roll i Haningebygden i relation till andra undersökta boplatser. I fokus står bebyggelsestruktur och boplatshierarkier i bygden under bronsålder och äldre järnålder.