Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Arkeologikonsult har genomfört en slutundersökning av lämningarna av torpet Tågen (Västerås 1316, Domkyrkoförsamlingen, Västerås kommun).

Vid undersökningen totalundersöktes torplämningarna. Påträffade fynd tillvaratogs. Lämningarna och fynden daterar sig sammantaget till 1600-tal – 1700-tal.

I samband med undersökningen iakttogs och dokumenterades också tre nya skålgropar, som låg i nära rumslig anslutning till fem sedan tidigare kända skålgropar (Västerås 182:1, Domkyrkoförsamlingen, Västerås kommun).

Inför planerad bebyggelse av kvarteret Stenhuset 7 i Norrköping har Arkeologikonsult undersökt delar av fornlämningen St. Johannes 96 som omfattar stadens historiska stadslager. Undersökningsområdet utgjorde delar av Louis de Geers tomt tillhörande palatsen Stenhuset som uppfördes under tidigt 1600-tal.

Arkeologikonsult genomförde i december 2009 en särskild arkeologisk undersökning av resterna av en grav inom RAÄ 17:1 (Fornminnesregistret) i Huddinge socken, Södermanland.

Arkeologikonsult utförde under april–maj 2008 en särskild arkeologisk undersökning av fornlämning RAÄ 30 i Fresta socken, Upplands Väsby kommun, Uppland. Gravfältet dateras till vendeltid–vikingatid med tyngdpunkten i 700- till 900-talen.

Under hösten 2008 undersökte Arkeologikonsult delar av ett stensträngsområde vid Karlsborg, Tingstad sn, strax söder om Norrköping, Östergötland. Förutom stensträngarna påträffades boplatslämningar från äldre och yngre romersk järnålder, samt en urnegrav med tillhörande kulthus från bronsålder. Tolkningen är att undersökningarna har berört en mindre del av ett urnegravfält från bronsålder och ett aktivitetsområde tillhörande en närliggande järnåldersboplats.

Ett vadställe i närheten av en järnåldersboplats undersöktes vid Lundängen, Landeryds sn, Östergötland i Januari 2009. Ett mörkt stråk gick tvärs över UO utmed det lägst belägna partiet i området. Stråket tolkades som en gammal bäckfåra som delvis har förbättrats och fördjuptats för att inte svämma över. Ovanpå bäckfåran låg en stenpackning som tolkats som ett vadställe. I både bäckfåran och stenpackningen påträffades kol, bränd lera och förhistorisk kermik. Dom sex 14C-analyserna gav ett samstämmigt resultat och daterar ett kulturlager, en härd vid stenpackningen, bäckfåran samt stenpackningen till perioden 350 f.Kr. - 100 f.Kr. 

I fokus för denna rapport står ett gravfält och rester av den romartida/folkvandringstida gård, som påträffades under delar av detta. Gården låg i närheten av nutidens Brista gård, strax söder om Märsta i Norrsunda socken, Uppland. Den här fornlämningen har undersökts arkeologiskt vid två tillfällen. Den första undersökningen leddes av Bengt Schönbäck åren 1956/57. Schönbäck totalundersökte den södra delen av Bristagravfältet och en del av den norra. Den andra av de två undersökningarna utfördes av Arkeologikonsult år 2006, och ägnades den resterande norra delen. Hela gravfältet och den överlagrade bebyggelsen är därmed undersökt och kan betraktas vara en komplett bild av ett s.k. gårdsgravfält. Gravfältet består av stensättningar och enstaka högar gravar, företrädesvis brandgravar men även skelettgravar, som uppförts från romersk järnålder till vikingatid. Gården överges, upphör, i slutet av folkvandringstid för att i vendeltidens inledning börja överlagras av gravar. Det ena syftet med föreliggande volym är att söka förstå varför detta hände och vilka som kan ha legat bakom. Denna volyms andra syfte är därför att i görligaste mån presentera Bengt Schönbäcks undersökning och resultat, liksom han tankar kring detta. 

Delar av ett gravfält (RAÄ 136) har undersökts inför en ny vägdragning vid Täby Centrum. Gravfältet är beläget inom fastigheten Tibble. De undersökta gravarna utgjordes av en hög med en intilliggande rektangulär stensättning tolkad som en s k sydvästport, två runda stensättningar samt två ovala/skeppsformiga stensättningar. Dessutom undersöktes en treudd samt två rundade stensättningar som saknade gravgömma.

Tre anläggningar, som initialt bedömdes som gravar, var naturformationer eller resultat av sentida aktiviteter. En stenrad tolkades som en terrassering eller möjligen en gravrest. Kvarvarande delar av gravfältet karterades och omfattar efter undersökningen tre, möjligen fyra, synliga gravar; en till två runda stensättningar, en kvadratisk stensättning samt en större hög belägen på gravfältets krön. Samtliga gravar var vikingatida och anlagda under 800- och 900-talet e Kr, gravhögen möjligen i början av 1000-talet.
Gravfältet var anlagt på orörd mark.

Artikel behandlar landskapet kring Väster Hacksta under äldre järnålder och visualiseras även bebyggelseutvecklingen på platsen. Bebyggelsen analyseras utifrån dess utseende och rumslighet samt förändring över tid. Jämförelser görs med såväl det intilliggande Skälby som förhållanden i Uppland. En studie görs även av ett antal gårdar från Väster Hacksta där samtida variationer i bebyggelsens utseende förekommer. Ett antal förklaringsmodeller till detta diskuteras samt nya möjliga orsaker lyfts fram.

Sommaren och hösten 2006 utförde Arkeologikonsult en slutundersökning av omfattande boplatslämningar från äldre järnålder i Väster Hacksta, strax väster om Västerås (se rapport 2008:2067). Denna artikel är en av fördjupningsstudierna i rapporteringen av uppdraget.

Väster Hacksta är väldokumenterat ur ¹⁴C-synpunkt. Sammanlagt 63 dateringar finns, varav 12 från förundersökningen. I denna artikel följer en redogörelse för vad dessa dateringar säger om boplatsens utveckling över tid.