|
Vi är nu inne i november och arbetet med att
undersöka Hjulsta bytomt fortskrider. Resultaten som hittills kommit
fram är intressanta.
Även om det återstår
en hel del arbete i fält och framför allt med att senare analysera alla
resultat så tycks det ändå som om vi är på god väg att kunna besvara
våra ursprungliga frågeställningar rörande Hjulstas
bebyggelseutveckling.
De äldsta
bebyggelselämningarna vi hittar på Västergården tycks vara från
vikingatid. Det rör sig då om en bebyggelse i form av ett grophus.
Intill detta har vi funnit ett kulturlager som innehåller en del
matavfall och skärvor av lokalt tillverkad keramik (AIV-gods).
Sannolikt kan vi också knyta fyndet av en islägg och en liten
nålbindningsnål av ben till denna bebyggelse.
Grophuset är ca 3,5 x
4,5m stort, det har alltså en yta på omkring 15m2, alltså
ett utrymme motsvarande en stor modern friggebod. Huset är som djupast
i sitt mittersta parti och på ömse sidor härom finns på en lite högre
nivå två stensatta ytor i norr och söder. Den norra ytan för tankarna i
riktning mot att den utnyttjats som en brits att sova på. I husets
sydöstra hörn finns resterna efter husets eldstad. Genom åren har det
förts en omfattande arkeologisk diskussion om hur grophusen kunnat
brukas.

Utifrån de fynd som
påträffats i dem har man knutit en rad hantverksfunktioner till denna
typ av hus - vävning, metallhantverk, kammakeri är några aktiviteter
som föreslagits. Men man har även tänkt sig att de kunde fungera som en
slags källare där t.ex. mejerivaror kunnat förvaras svalt. I vårt
grophus här på Västergården i Hjulsta finns det inga tecken på att det
använts för hantverk och eftersom det finns en härd i det har det
heller inte lämpat sig som svalförvaring. En möjlighet är att det
faktiskt använts som bostad. Kanske var det trälarna på gården som hade
sin boning här? Vi tror att det är rimligt att tänka sig att den här
bebyggelsen ska kopplas samman med den bebyggelse vi hittat på
Östergården och att det alltså under vikingatid rör sig om en gård här
i Hjulsta.
Det verkar i nuläget som att grophuset tagits ur bruk och fyllts igen
någon gång i slutet av 1000-talet eller kanske i början av 1100-talet.
Då har man skapat ett nytt gårdstun här på Västergården. Vi har hittat
en del fragmentariska byggnadslämningar och kulturlager från tidig
medeltid. Troligen är det så att det är då, alltså någon gång under
1100-talet eller kanske under tidigt 1200-tal, som vi får två
självständiga gårdar i Hjulsta, Öster- och Västergården.
Kenneth Svensson, projektledare
|