|
Nu
är fältsäsongen till ända och därmed också vår undersökning av
stenåldersboplatsen på Lässmyran 1 (RAÄ 665, Ösmo sn). Det är endast
platsens västra del som undersökts eftersom bara denna berördes av
vägbygget. Den östra och största delen ligger därför kvar i skogsbacken
för framtida undersökningar. Trots detta gav utgrävningen både rikligt
med fynd och flera bevarade strukturer. Det är fascinerande att tänka
sig att det som för en nutida vandrare bör ha tett sig som en orörd
skogsbacke, under den äldre stenåldern utgjort en plats av större
betydelse. Det mesta tyder på att Lässmyran 1 vid den tid det begav sig
(runt 5000 f. Kr.), på grund av sitt söderläge, var en soldränkt strand
på en större ö. Vid denna tid hade landet inte höjt sig lika mycket
efter istiden som det nu har gjort. Varför denna ö låg i yttre delen av
den övärld som sträckte sig från det nuvarande Kolmården mot öster ut
i den dåtida Östersjön.
Besök
Under
arbetets gång har vi tagit emot en stadig ström av besökare. Allt från
yrkesmässigt intresserade kolleger till tillfälliga vandrare som råkade
passera och blev nyfikna. Speciellt måste vi tacka de boende i området
som två gånger under säsongen efterfrågade guidningar som de sedan
ställde upp mangrant på. Dessutom sänder vi ett varmt tack till klass
9A från Vasaskolan i Ösmo som besökte oss på sin fritid.
Den
drivande kraften bakom detta besök var Victoria Cleverby från samma
klass. Under två veckor i september gjorde hon sin prao hos oss på
Lässmyran 1. Victoria sökte själv upp oss och bad om att få delta. Som
hon själv uttrycker det:
"Jag har varit intresserad av arkeologi så
länge jag kan minnas och historia är det roligaste ämnet i skolan. Så
det var ganska så självklart att börja leta efter en praoplats här."
Under
den period hon var här avverkade hon allt från inmätning med
totalstation; över rutgrävning med åtföljande vattensållning och
registrering; till en och annan stunds kvartsslagning. Vad tyckte hon
då själv om sin tid här?
"Det var kul, man lär sig så mycket mer här om historia än vad man gör på timmarna i skolan."
Vi bugar och bockar.
Fynd
Liksom
på de övriga boplatser som vi undersökt under säsongen, är
fyndmaterialet från Lässmyran 1 både rikligt och spännande. Ett flertal
yxor och andra kilformade redskap tillverkade i grönsten hittades.
Dessutom har stenåldersmänniskorna använt sandsten, porfyr och flinta.
Allt överskuggande är dock, liksom på övriga platser, spåren efter den
svårfångade kvartsbearbetningen.
Strukturer
Än
mer spännande var att vi kunde undersöka ett stort antal bevarade
gropar och härdar, eftersom kunskapen om sådana strukturer från äldre
stenåldern i området för närvarande inte är särskillt omfattande. Dessa
kommer förhoppningsvis att ge oss en god uppfattning om hur och under
hur lång tid platsen användes.
Områden
Trots att
undersökningen av boplatsen på Lässmyran 1 endast hade tillgång till en
del av den yta som användes under stenåldern, kan vi ana områden i den
som togs i bruk för olika sysslor. Vi kan tänka det som om den forntida
stranden var uppdelad i ett antal rum. Låt oss tänka oss att vi rör oss
igenom de vi upptäckt.
Längst upp i backen vandrar vi igenom en
verkstad där främst redskap som skrapor och pilspetsar smidits i
kvarts. Vi lägger vi dessutom, som i förbigående, märke till att en och
annan grönstensyxa förbereds. Till detta kommer spår i sandsten och
porfyr efter tillverkning och underhåll av andra verktyg.
Efter
att ha passerat stenskravlet nedanför verkstaden, kliver vi in i köket.
Kokgropar, härdar och högar av sönderbränd sten dominerar här. De
förekommer tillsammans med de färdiga grönstensyxorna och mer kvarts.
Längst ner i backen, mot den forntida stranden, finner vi slutligen det
kombinerade vardags/matrummet. Fler brända ben hittades här och de
stora groparna försvinner. Däremot förekommer fortfarande härdar och
avfall från stensmidet. Det bör poängteras att den absoluta dateringen
av groparna och härdarna inte kommer att bli känd förrän resultaten
från 14C analyserna blir tillgängliga i början av nästa år.
Nu
återstår "endast" det mödosamma katalogiserings och analysarbetet. Hur
detta kommer att förändra den nuvarande bilden återstår att se.
|
Projektarkiv 
