|
Idag tänker jag berätta lite om det
vikingatida huset som vi haft framme en tid och som nu har grävts
färdigt. Trots att det blivit illa åtgånget av militärens framfart så
innehåller det ändå en massa intressanta detaljer. Man kan kanske tro
att vi redan vet en massa om hur man byggde hus under vikingatiden, men
så är inte alls fallet. Här i Mälardalsområdet finns kanske något
20-tal hus undersökta från den här tiden. De flesta av dessa är inte
ens publicerade än vilket innebär att det är svårt att skapa sig en
bild av den vikingatida husbyggnadskonsten.
Huset i Herresta skrev vi en del om 2006-07-26 och sedan dess har
bilden klarnat ytterligare. Huset är knappt fem meter brett och knappt
åtta meter långt. Längden är inte helt lätt att fastställa eftersom
husets östra del har drabbats rejält av sentida skador.
Vi har tidigare konstaterat att huset varit byggt i
fackverkskonstuktion och att planken i fackverksväggarna varit pustade
med lera. Taket har mest troligt varit av vass (se 2006-07-26 ).
Husets väggbänkar framträder rätt klart, speciellt längs den norra
långväggen, men även längs den södra kan en bänk anas. Det tycks som
att golvet varit trälagt endas närmast väggbänkarna och att det i
mitten varit av jord. Detta är ganska tydligt när vi ser hur
stenfundamenten till golvsyllarna sträcker sig. I ingångsgaveln har
besökaren mötts av ett stenlagt golv där många av stenarna är gamla
kvarnstenar. En av kvarnstenarna har legat mitt i ingången och man har
fått kliva på den för att komma vidare in i stugan.
Med tanke på väggbänkarnas sträckning så verkar det som om huset utgjorts av ett enda rum.
Ungefär mitt i huset ligger härden, som har en rätt speciell
konstruktion, den har varit nersänkt i golvet så att dess översta
stenar har legat i golvets nivå. I härdens södra halva fanns ett
lerlager som var hårt bränt. Det är tydligt att det är här som all
eldning skett, vilket också syntes på de stenar som kantade härden här.
De var alla eldsprängda. I härdens norra halva låg en stor flat sen.
Man kan fråga sig vad huset haft för primär funktion. Sannolikt är
det gårdens boningshus, men det kan också vara ett hus som haft
funktion som hall. Med det menas att huset endast tjänat som en plats
för social representation.
Att man ätit och lagat mat här står utom all tvekan för vi hittade
mycket matrester härinne på golvet. Brödsäd, ärtor, fiskben mm
I husets västra gavel på den stenlagda delen hittade vi några
skärvor av mycket fin keramik. Det rör sig om ett mycket tunnväggigt
kärl som funnit sin väg hit från området kring Rhenflodens mynning
eller norra Belgien.
Vi tvekar ännu lite om husets exakta datering. Det tidigare
omskrivna bronsspännet hör hemma i 900-talet (Borrestil) medan den nu
funna keramiken sannolikt hör hemma i vikingatidens slutskede. Men med
tanke på att vi sett spår av ombyggnation i huset så är det kanske inte
så konstigt om det stått på plats under en ganska lång period.
Kenneth Svensson
|