Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

... hjälper oss att tolka bättre

På Herrestagrävningen använder vi en metod som består i att vi efter avschaktningen nu har rensat hela gårdstunet för hand. Då ser vi alla olika lager och konstruktionsdetaljer som finns bevarade. Det blir då samtidigt möjligt att börja nysta i den stratigrafiskt komplicerade härvan av olika lager från rätt ände så att de yngsta lämningarna tas bort först. Det är som att börja spela ett plockepinnspel. För att skapa en bild av hur gårdstunet utvecklats över tid så skapar vi något som vi i brist på en bättre term kallar "site-maps", dvs. skissartade kartbilder som visar hur vi för tillfället tänker oss i vilken ordning som olika lager och byggnader tillkommit. Samtidigt passar vi på att testa en arbetsmetod med snabbanalyser av jordprover i fält. Vi tar prover för att i ett tidigt skede få mer information om byggnaders olika funktioner och kunskapspotential. Till vår hjälp har vi kvartärgeologen och botanisten Jens Heimdahl. Förra hösten disputerade han på en avhandling om kulturlager i städer och nu vill vi använda hans kunskaper och applicera dem på kulturlager i en agrar bosättning. Därför letar han nu i våra prover efter ledtrådar i form av olika växtdelar, fröer, träkol, ben, slagg och så kallade smidesloppor.

Här kommer lite information om de första delresultaten. Jens analyserade åtta jordprover från det yngsta skedet i gårdens liv, 1500-1600-talen. Tanken var att proverna ska hjälpa oss att göra en snabb bedömning av de lämningar som i det här projektet är lågprioriterade och därför bara ska dokumenteras översiktligt. Under 1600-talet bildade tre byggnader en symmetrisk gårdsfigur med längor i öster, söder och väster. Mot norr öppnade sig en gårdsplan som dominerades av berg i dagen. Utifrån byggnadernas konstruktion tolkade vi dem som ekonomi-, log-, ladugårds- och fähusbyggnader.

Proverna visade på olika aktiviteter i den östra längan. Det norra rummet verkar ha använts för förvaring av spannmål. Det faktum att det finns två ingångar mitt emot varandra, varav den ena är formad som en ramp, talar också för att det det rör sig om en loge. Fynden av olika ängsväxter, bl.a. Johannesört, i det södra rummet kommer sannolikt från gammalt gödsel, vilket i sin tur talar för att man stallat djur här.

I den södra längan är proverna mer svårtolkade. Det verkar inte som om man haft djur här och de svaga spåren av gödsel som påträffades kan bero på att gårdsborna dragit in lort med skorna. I husets västra del hittades lite oväntat spår av människobajs! Förr i tiden brukade man uträtta sina behov i närheten av gödselstaden - inte inne i husen. Spåren innebär sannolikt att provet tagits i närheten av gödselstaden och kanske kan vi lokalisera den med hjälp av fosfatprover.

Även västra längan var indelad i två rum. I det norra fanns bara spår av gödsel som följt med skorna in, alltså i mycket små mängder. Frånvaron av information i provet från det södra rummet talar för att man varken har bott där eller hyst djur där. Kanske rör det sig om något slags förråd.

Det äldsta skedet i gårdens liv ligger än så länge till största delen dolt under de yngre lämningarna. Hittills har vi bara analyserat ett prov från ett hus som troligen är från vikingatiden (800-1050 e.Kr) och ett prov från ett kulturlager alldeles intill. I det vikingatida huset hittades träkol och fiskben och i kulturlagret kom en blandning av åkerogräs, sädeskorn, slagg och enstaka smidesloppor. Det pekar mot blandade aktiviteter, bland annat att man smitt saker i närheten.

Ingela Spijkerman och Kenneth Svensson