|
...och keramik som luras
Under
grävningens gång har vi hittat olika typer av keramik. Från gårdens
vikingatida period har vi hittat många skärvor från olika typer av kok-
och förvaringskärl. Det rör sig ett enkelt grovmagrat, svartbränt och
lite gråflammigt lergods som bränts i ganska låg temperatur. Den här
typen av keramik har med största sannolikhet tillverkats på plats av
gårdens innevånare allt efter behov.

Vi har också hittat
en typ av keramik som helt säkert inte tillverkats på platsen utan
istället har kommit hit via olika handels- och bytestransaktioner. Det
rör sig även i detta fall om ett svart/gråbränt lergods men som är
betydligt mer finmagrat än det lokalt tillverkade. Dessutom är det
drejat på en enkel drejskiva och bränt i en högre temperatur. Den här
typen av keramik har sitt ursprung i sydöstra Östersjöområdet.
Sannolikt ska vi datera den här skärvan till en period mellan år 1000
och år 1200, alltså från sen vikingatid till tidig medeltid.

Ibland kan man bli
riktigt lurad när man hittar keramikskärvor också. Vi hittade en skärva
som vid första påseende hade alla drag gemensamma med en typ av keramik
som producerades i norra Rhenområdet/norra Belgien på 800-talet och som
endast påträffats i ett fåtal exemplar i Birka. Självklart blev vi
mycket exalterade över detta fynd! Men säg den glädje som varar
beständigt. Ett par dagar senare kom ytterligare några skärvor fram och
då visade det att vi tagit helt fel. Den skärva vi hittat tidigare var
spjälkad och hade en svartbränd yttersida med rullstämpeldekor, men nu
kom hela skärvor som visade att kärlet egentligen var ett rödgods och
hade en gulglaserad insida. Sannolikt rör det sig om en litet kokkärl
från sent 1500-tal eller från 1600-talet. Inte lika upphetsande men
fint ändå.

Några andra fynd vi
hittat är malstenar och löpare. En löpare är den runda sten som man
höll i handen när man malde säden. Den här typen av föremål var vanliga
under hela förhistorien och försvann först under medeltiden.
Vi har också hittat
en fin pärla av bärnsten. Det är lite svårt att säkert säga, men av
storleken att döma så rör det sig troligen om en radbandspärla från
medeltiden.

Kenneth Svensson
|