Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Hem Projektarkiv Väster Hacksta Första månadens grävresultat
Första månadens grävresultat Skriv ut Skicka sidan
Fredag, 4 Augusti 2006 12:15

 

Husen i Västra Hacksta: några exempel

VH1 - tidig romersk järnålder

Huset har varit ca 35 m långt och ca 7-7,5 m brett med en bockbredd på i genomsnitt ca 3 m. 11 bockar verkar ha ingått i den ursprungliga, inre takbärande konstruktionen, och till dessa har med tiden några andra fogats i stolplinjerna, sannolikt som stöd för konstruktionen vid uppkommet behov (de senare stolparna är markerad med en liten, suddig symbol på planen). 

En del av vägglinjen innanför östra gaveln kunde rensas fram efter en regnskur. Det visar sig att huset haft en gles inre linje av stolpar som hjälpt till att bära upp takets vikt, medan en yttre rad av tätare stolpar (ungefär en fot utanför den inre) utgjort stomme för den isolerande flätverksväggen. Exempel finns på hus från samma tid där de takstödjande väggstolparna stått ytterst och flätverksväggen innerst.

Nio härdar ligger inom husets begränsningar. Samtliga kan, teoretiskt sett, höra till byggnaden. För de sju som ligger i mittskeppet är det till och med sannolikt.

Huset har haft en bostadsdel i väster, indelad i minst 2 rum. En stalldel markeras av tätt ställda stolpar i öster, och innanför den östra gaveln har det funnits ytterligare ett rum, ett litet med en stor eldstad.

Avståndet mellan bockarna i husets västra del har paralleller i hus från yngre romersk järnålder och folkvandringstid. Fb5[1] (Fågelbacken) från yngre romartid (trol. 200-tal) har identiska avstånd i de 4 första bockarna, men har som tydligt underbalanserat hus ett smalare mittskepp. Även det östligaste spannet är identiskt i Fb5. Vaxmyra 11[2] (100-tal) är också likt. VH1:s östra del har de flesta måtten gemensamma med Nyckelby I (HG 231)[3], med en 14C-datering till 60-250 e.Kr. Utifrån stolpsättning och paralleller är en datering av VH1 till 100-talet e.Kr. mest sannolik.

 

[1] Hulth & Norr 1996
[2] Eklund 2005, s. 82 f.
[3] HG = Hus & gård, katalogdel; Göthberg et al. 1995

VH3 - tiden kring Kr.f. eller tidig romersk järnålder

Huset har varit ca 13-14 m långt och består av fem bockpar samt en ensam, inre takbärande stolpe utan make i östra delen. Husets gavlar förefaller ha varit svagt rundade, och bevarade väggstolpar i söder antyder att husets bredd varit ca 7 m. Den östra gaveln har någon gång byggts om.

Hustypen förefaller ha varit rätt vanlig i Västeråstrakten. Huset är mycket likt Lunda F[1] (HG 237) med två 14C-dateringar till tiden kring Kr.f. och 1:a årh. e.Kr. Man kan notera båda husens tydligt rektangulära stolpar, vilket återspeglas i formen på många stolphål (och i VH3 ett antal välbevarade stolpmärken, se figuren där stolpmärkena i de två centrala bockarna är mörkblå och nedgrävningarna ljusblå), samt att även Lunda har en inre, takbärande stolpe utan make i sin östra del. VH3 är även likt VS1 och VS13[2] (Västra Skälby), där ett 14C-prov i VS13 gav en datering till 100-tal eller tidigt 200-tal e.Kr. Båda VS-husen hade härdar i sina västra, mest tättstolpade delar och skall sannolikt tolkas som boningshus[3]. En intressant fråga är om även VH3 är ett litet långhus (Wohnstallhaus) eller om det är en ekonomibyggnad till VH4. Huset har brunnit och bör erbjuda goda förutsättningar för såväl makrofossilanalys som 14C-datering.

 

[1] Holm et al. 1994
[2] Aspeborg 1999, s. 166 f.
[3] Aspeborg 1999, fig. 131 f. och  155 f.

Litteratur


ASPEBORG, H., 1999. Västra Skälby. Arkeologisk undersökning, Västmanland, Lundby socken, Skälby 2:42, 2:43, 2:44 och 2:54, RAÄ 865. Riksantikvarieämbetet, UV Uppsala, Rapport 1997:56. Uppsala.

EKLUND, S., 2005. Vaxmyra: Två boplatser vid en bäck. Välbevarade huslämningar och ett gravområde från äldre järnålder. SAU rapporter 8. Uppsala.

GÖTHBERG, H., KYHLBERG, O. & VINBERG, A., 1995. Hus & gård i det förurbana samhället - Rapport från ett sektorforskningsprojekt vid Riksantikvarieämbetet. Riksantikvarieämbetet, Katalogdel. Arkeologiska undersökningar, Skrifter nr 13. Stockholm.

HG = GÖTHBERG et al. 1995.

HOLM, J., WILSON, L. & ASPEBORG, H., 1994. Järnåldersbyn vid Stenåldersgatan i Västerås: arkeologisk undersökning av en boplats, RAÄ 851, I Lunda, Badelunda socken, Västmanland. RAÄ UV Rapport 1993:7. Uppsala.

HULTH, H. & NORR, S. (red.), 1996. Fyra järnåldersboplatser längs Mälarbanan. Arkivrapport, Arkeologikonsult AB. Upplands Väsby.

Svante Norr