Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Efter avbaning och resning i Rosersberg har gravfälten lodfotats och vi är mycket nöjda över resultatet.

Foto över gravfält RAÄ 34

Foto över gravfält RAÄ 57, Rosersberg

Nu startar vi gravfältsundersökningar i Rosersberg

Nya gravfältsundersökningar är nu på gång, i Norrsunda socken i Sigtuna kommun. Mellan Rosersberg och Upplands Väsby, alldeles bredvid motorvägen och gamla Uppsalavägen, ligger två gravfält som ska undersökas därför att en ny trafikplats ska byggas. Vi väntar oss spännande fynd och redan efter några dagars jobb med att ta bort matjord och växtlighet ser vi att det finns många olika sorters gravar på det gravfält vi börjat med. Troligen finns här gravar från både äldre och yngre järnålder. Så småningom kommer vi att berätta mer om våra resultat, så håll utkik! Utgrävningarna pågår till mitten av juli.

Det tunga arbetet med att frilägga gravarna har börjat. Foto mot sydväst, i bakgrunden brusar E4:an.

Nu kan du som inte hade tillfälle att vara med på seminariet om kultplatser som hölls på Stockholms läns museum  den 9 mars ändå få chansen att avnjuta de olika föredragen!

Kultplatsen i Götavi. Här syns den mörkfärgade ytan som varit ett kärr eller en våtmark där kultplatsen legat.

Vid seminariet höll Kenneth Svensson ett föredrag om Götavi som vi undersökte 2005. Det föredraget kan du nu se på YouTube om du följer denna länk:

Kultplatsseminarium 9 april - Stockholms läns museum

Där finns även de andra föredragen som hölls. Passa även på att ta del av dem!

Rapporten som också innehåller intressanta artiklar om Götavi och de andra undersökningarna vi gjorde längs den nya E18-sträckningen väster om Örebro hittar du i vårt rapportarkiv under rapporter från 2008, Rapporter/2008/Slutundersökningar/2008.2025 På väg genom Närke.

Det var länge sedan vi kom med några nyheter om det pågående arbetet från våra undersökningar av Louis de Geers trädgård. Men nu är det hög tid. Vintern har präglats av annat arkeologiskt arbete, men vi har också jobbat vidare med materialet från utgrävningen av trädgården. Alla lager och konstruktioner har analyserats och delats in i faser så att vi kan spåra den bebyggelseutveckling som har ägt rum inom vår undersökningsyta.

Det som vi kanske väntat på med störst spänning var analysresultaten från de makrofossila proverna och pollenproverna. Dessa prov togs ju för att vi skulle se om vi kunde spåra vad de Geer hade odlat i sin trädgård. Så nyligen damp provresultaten ner i vår brevlåda och vi läste med spänning. Det visade sig då att det i stort sett inte fanns ett enda spår efter växter som kunde knytas till en 1600-talsträdgård. Blev vi besvikna? Ja, så klart att vi blev det. Men istället kom vi något annat riktigt spännande på spåren. Våra pollenprover visade sig nämligen innehålla spår efter en äldre åkermark. Pollenspektrumet indikerade en tämligen öppen vegetation i närheten av provplatsen med dominans av betad gräsmark och åker. Det bör också ha funnits hårt kreaturstrampad mark i området vilket bl a avspeglas av pollenkorn från groblad och trampört. Med tanke på förekomsten av pollenkorn från sädesslag som vete och råg och flera andra odlingsindikatorer som t.ex blåklint är det troligt att vårt prov tagits i en gammal åkerjord. Sannolikt har denna åker trädats genom bete som givit en flora som sedan plöjts ner i åkerjorden. Hur gammal var då denna åker? För att få svar på det lät vi ¹⁴C-datera provet med det bästa materialet. Just nu fick vi svaret. Det blev mycket intressant. Det visade sig att vår åker är från medeltiden.

Troligen har den här åkern ingått i vad som varit de medeltida borgarnas åkerytor utanför själva staden, alltså en del av vad som kallas stadens jordar. Vi kan i ¹⁴C-analysen se att åkern odlats upp under tidigt 1400-tal, alltså bara en generation efter det att Norrköping fick sina stadsprivilegier år 1384 och att den sedan brukats in i 1600-talet.

I yngre källmaterial i form av lantmäteriakter kan vi få en kartbild av hur dessa stadens jordar omgav Norrköping på 1630-talet. Men då hade redan åkrarna norr om Motala Ström omvandlats till bostadskvarter i den nya stadsdel som växte fram vid 1600-talets början. Louis de Geer kom alltså 1627 att lägga sin trädgård i vad som tidigare varit en del av borgarnas åkermark.

Här på bilden har vi lagt samman kartorna över stadens jordar på 1630-talet med kartbilden över själva staden som avbildar Norrköping 1640. Undersökningsytan i kvarteret Stenhuset har markerats i rött. Det framgår tydligt hur åkermarken norr om Strömmen fått stryka på foten för den nya stadsbebyggelsen.