Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

I slutet av augusti avslutades de arkeologiska undersökningarna i kvarteret Ruddammen i Norrköping. Under de sista veckorna koncentrerades undersökningen till den norra delen av ytan som visade sig ha betydligt bättre bevaringsförhållanden för organiskt material än den södra. Anledningen var att ytan täckts med kraftiga utfyllnadslager under första häften av 1800-talet i syfte att jämna ut den ursprungliga topografin som sluttat kraftigt åt norr.

Utöver huggspån, kvistar, vidjor och delar av plankor och stockar så framkom även större konstruktioner. Vi hittade bland annat den norra begränsningen på den odlingbänk som omtalades i förra nyhetbrevet. Den avgränsades med stockar som ligger exakt utmed tomtgränsen såsom den framträder på äldsta tomtkartan från 1728. Vidare framkom en omkullfallen trävägg från en lägre byggnad. Om den varit en ekonomibyggnad avsedd för djurhållning eller förvaring hoppas vi få svar på genom makrofossilanalys. Dessutom hittades en tredje brunn.

Här syns den omkullrasade väggen. Väggen har varit byggd med skiftesverkskonstruktion

Lager med goda bevaringsförhållanden för organiskt material ger tillfällen till fynd av material och föremål som annars inte påträffas. I anslutning till brunnen hittades bland annat flera skor av läder samt skurna spillbitar som visar att läderhantverk utförts i området. Ett mer spektakulärt fynd är ett vackert skuret lock till ett stop från tidigt 1700-tal.

Trälock till ett ölstop

Även om själva analysen av dokumentationen och det tillvaratagna materialet återstår så kan vi redan nu göra en översiktlig tolkning av den rumsliga strukturen inom den undersökta delen av kvarteret Ruddammen. Den äldsta bebyggelsen etableras troligen under 1620-talet då källaren  i den sydöstra delen av kvarteret byggs. Den tomtstruktur som framträder på 1728 års karta verkar ha etablerats under 1600-talets andra hälft då området delas upp i tre tomter. På de två tomterna utmed dagens Trädgårdsgatan har bostadshus med källare placerats närmast gatan och längre in på tomterna har man haft odlingar och troligen även bedrivit djurhållning.

De understa lagren i den norra hälften av undersökningsområdet visar att odlingar föregått bebyggelsen. Från vilken tid odlingarna är och vad som odlats får förestående analyser utvisa.

Vid undersökningen hittades två likadana glassigill. Sigillen med texten Pyrmont water och furstedömets Waldeck-Pyrmonts vapen har suttit på flaskor från staden Pyrmont i Tyskland. Flaskorna har innehållit mineralvatten och den engelska texten på sigillen avslöjar att de varit avsedda för den engelska marknaden. De kan dateras till 1730-1755.

I måndags gjorde en tredjeklass från Skogstorpsskolan i Kumla ett besök på vår grävning. Barnen fick se resterna av flätverksbrunnen vi hittat och Ulf Fransson berättade om alla de typer av ben som låg i botten av brunnen. Barnen fick också lära sig vad man åt under forntiden. 

Ulf visar ben från brunnen

Sedan tågade barnen iväg på led för att se härdar i olika stadier av utgrävning. De fick höra vad vi hittar, hur vi arbetar och varför vi gräver överhuvudtaget. Besöket avslutades med en frågesport där det visade sig att vi pratat för allt annat än döva öron. Flera andra skolklasser kommer att besöka grävningen under de knappa två veckor som återstår att gräva.

Ylva visar en skörbränd sten från härden

Förutom guidningar för skolelever har intresserade kunnat ta del av det pågående arbetet genom en artikel i Närkes Allehanda från den 3 september. Om du följer den här länken kan du läsa artikeln:

Närkes Allehanda den 3 september

Även Sveriges Radio Örebro har varit här och gjort ett inslag i programmet Boulevard den 7 september.

Här är länken till Boulevard:

Boulevard den 7 september

Det har också funnits ett stort allmänt intresse från flera boende och arbetande i Kumlatrakten och många har kommit förbi för att förhöra sig om vad vi gör och vad vi hittat. Till våren kommer vi att hålla ett föredrag på Kulturmagsinet på Kumla bibliotek där vi kommer att presentera resultaten från de analyser vi under hösten och våren kommer att genomföra. Exakt datum för detta kommer att framgå av bibliotekets vårprogram och vi ser fram emot att träffa intresserade Kumlabor.

Undersökningarna i Rosersberg fortsätter nu. Under några veckor ska vi gräva ut de gravar som hittades när ett hus och en smedja undersöktes tidigare i sommar (om detta kan man läsa på Stockholms Länsmuseums och Riksantikvarieämbetets hemsidor).

Vi har i några dagar jobbat med att ta bort matjord och den växtlighet som har frodats under sommaren. I backen finns kulturlager och bebyggelserester från samma period som det redan utgrävda huset och smedjan, och förstås de gravar som är vårt främsta uppdrag att undersöka. Flera av gravarna är sargade av bebyggelsen – troligen ett 1600-talstorp. Enstaka föremål från dem har därför redan dykt upp, bl a en bit av en kam från 800-talet e.Kr. Vi tror därför att gravarna huvudsakligen är från vikingatiden. Därmed ingår de i ett spännande sammanhang med flera vikingatida gravfält som alla ligger inom Valsta bys ägor, den by som övergavs när Vallstanäs säteri bildades.

Grävningen fortsätter och bilden av hur tomterna utnyttjats klarnar. Det vi i förra veckan trodde vara ett stort garverikar har nu istället visat sig vara ytterligare en källare. Det trä som då påträffades visade sig vara fragmentariska rester av en väggstock. Sedan dess har mer trä kommit i dagen, trä som utgjort de undre stockvarven i en knuttimrad källare.

Stockarna har vilat på en stensyll. Inne i källaren har det funnits ett stengolv. Även den här källaren, som alltså ligger på en annan tomt (tomt 4) än den förra (tomt 3), är från 1600-talet. På golvet har vi hittat tre mynt präglade under drottnings Kristinas regeringstid, troligen på 1630-talet.

Vi har också hittat vad som ser ut att vara en odlingsbädd på en av tomterna. Den har varit ingrävd i tomtens sluttning (tomt 4) och verkar ha varit omgiven av vad som närmast kan beskrivas som en låda av plank. Plankorna har varit infogade i stolpar med en skiftesverkskonstruktion  På bilden har plankresterna markerats med vita linjer, det undre grå lagret som syns i profilen utgör själva odlingsjorden. Tyvärr har en stor del av odlingsbädden förstörts av en sentida betonggjuten källare.