Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Nu är fältarbetet med fornlämning RAÄ 173 klart. Under de sista dagarna har vi hunnit med att göra några riktigt fina upptäckter. I ett jordlager i en naturlig svacka under södra delen av åkern vi undersökt låg en halv enkel skafthålsyxa. Det är ett av de vanligaste fynden från yngre stenålder och äldre bronsålder, men det är mycket sällan de hittas på den plats där forntidens människor lämnat dem. Oftast påträffas de som lösfynd vid plöjning eller andra markarbeten. Att hitta en på sin ursprungliga plats är därför extra roligt, även om ena halvan saknades.

Skafthålsyxan vi hittade

Desto rejälare var den drygt två meter djupa brunn som framkom i undersökningsområdets sydvästra del. Längst ner i brunnen fanns ett ordentligt flätverk som höll blåleran på sidorna om nedgrävningen på plats. I botten av brunnen framkom en mängd obrända ben från större däggdjur. Tyvärr framkom inga säkra tecken på hur gammal brunnen är, så det dröjer några månader innan resultaten från 14C-dateringen kommer och vi kan säga exakt hur gammal den är.

Brunnen grävs ut

Grävningen av RAÄ 173 är klar, men arbetet med att analysera alla prover vi tagit i de många härdarna, stolphålen och kokgroparna är knappt påbörjat. Det är mycket arbete kvar innan vi kan sätta oss ner och skriva rapporten. Och så ska vi innan vi lämnar Kumla också hinna gräva fornlämningen RAÄ 174 som verkar minst lika spännande. Mer om den i kommande uppdateringar!

Undersökningarna i Rosersberg fortsätter nu. Under några veckor ska vi gräva ut de gravar som hittades när ett hus och en smedja undersöktes tidigare i sommar (om detta kan man läsa på Stockholms Länsmuseums och Riksantikvarieämbetets hemsidor).

Vi har i några dagar jobbat med att ta bort matjord och den växtlighet som har frodats under sommaren. I backen finns kulturlager och bebyggelserester från samma period som det redan utgrävda huset och smedjan, och förstås de gravar som är vårt främsta uppdrag att undersöka. Flera av gravarna är sargade av bebyggelsen – troligen ett 1600-talstorp. Enstaka föremål från dem har därför redan dykt upp, bl a en bit av en kam från 800-talet e.Kr. Vi tror därför att gravarna huvudsakligen är från vikingatiden. Därmed ingår de i ett spännande sammanhang med flera vikingatida gravfält som alla ligger inom Valsta bys ägor, den by som övergavs när Vallstanäs säteri bildades.

Grävningen fortsätter och bilden av hur tomterna utnyttjats klarnar. Det vi i förra veckan trodde vara ett stort garverikar har nu istället visat sig vara ytterligare en källare. Det trä som då påträffades visade sig vara fragmentariska rester av en väggstock. Sedan dess har mer trä kommit i dagen, trä som utgjort de undre stockvarven i en knuttimrad källare.

Stockarna har vilat på en stensyll. Inne i källaren har det funnits ett stengolv. Även den här källaren, som alltså ligger på en annan tomt (tomt 4) än den förra (tomt 3), är från 1600-talet. På golvet har vi hittat tre mynt präglade under drottnings Kristinas regeringstid, troligen på 1630-talet.

Vi har också hittat vad som ser ut att vara en odlingsbädd på en av tomterna. Den har varit ingrävd i tomtens sluttning (tomt 4) och verkar ha varit omgiven av vad som närmast kan beskrivas som en låda av plank. Plankorna har varit infogade i stolpar med en skiftesverkskonstruktion  På bilden har plankresterna markerats med vita linjer, det undre grå lagret som syns i profilen utgör själva odlingsjorden. Tyvärr har en stor del av odlingsbädden förstörts av en sentida betonggjuten källare.

Efter att hela utgrävningsområdet nu frilagts från åkerjord har vi lite bättre uppfattning om boplatsen i Fiskeby. Inte mindre än tio olika hus från olika bebyggelsefaser har identifierats, jämte andra anläggningar som kan relateras till livet på gården.

Ett av husen stolpas upp.

Vi har också haft en mycket trevlig kvällsvisning av grävplatsen. Närmare tvåhundra personer kom för att se på utgrävningen och fynden vilket vi är mycket glada för.

Besökarna har äntrat grävschaktet.

Med mindre än två veckor kvar av grävtiden råder en fokuserad aktivitet. All schaktning är klar och vi jobbar nu med att undersöka de anläggningar som finns inom området. Förhoppningsvis kommer vi så småningom kunna säga mer om vägens datering och användning, men det finns i nuläget inte något som tyder på att den inte skulle vara samtida med gården. Vägsträckningen har nu dokumenterats med flygfoto.

Flygfotografering pågår!

Med hjälp av makrofossilanalyser (flotering av jord i vatten för att hitta rester av växtdelar) som utförts i fält har vi kunnat se att såväl skalkorn som vete har odlats och nyttjats på platsen. Inte minst en av de stora ugnarna visade sig innehålla mycket skalkorn, vilket tyder på att man har torkat säden i ugn innan den maldes. I vissa fall har vi också med hjälp av makrofossilanalys kunnat påvisa olika verksamhetsområden inom en och samma byggnad.

Under tre mindre ugnar fanns rikligt med obrända djurben, vilket är ett fynd vi får fundera lite över eftersom vi inte känner till något liknande från andra utgrävningar. Kanske representerar djurbenen en invigningsritual i anslutning till att ugnarna togs i bruk? Många av frågorna kommer att få svar först när allt material sammanställts och bearbetats, inte minst de naturvetenskapliga analyserna kommer då att sprida ytterligare ljus över livet på gården vid århundradena kring Kristi födelse.

Djurbenen under en av ugnarna friläggs.