Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Hem Pågående projekt Ströja (Norrköping) Ströja - en aristokratisk miljö!
Ströja - en aristokratisk miljö! Skriv ut Skicka sidan
2012-07-11 08:24

Nu händer det mycket på flera olika platser på undersökningen. Vi är nästan helt klara med undersökningen av de gårdslämningar som dateras till 1600 – 1800-tal. Bredvid det syllbyggda huset som visades i förra artikeln har vi bland annat undersökt en fin källare med med kallmurad vägg.

Nära de sentida husen har vi börjat ana hus av samma karaktär som de som undersöktes förra året. Det vill säga enskeppiga och tvåskeppiga hus med en trolig datering till tiden runt 1000 e.Kr.

Men det mest uppseendeväckande som hänt sen den senaste artikeln hittade vi längre söderut utanför den historiska bytomten. Här har vi nämligen tagit fram hela det hus med stora stolphål som nämndes i förra inlägget. Redan från början visste vi att det var ett speciellt hus men vi har ändå blivit överraskade flera gånger om när vi började inse hur huset var uppbyggt och hur speciellt det har varit.

 

Hallen
Vy över det 40 meter långa huset. Större stolphål och stenkonstruktionen är markerad med vita linjer.

Det visade sig att huset var hela 40 meter långt och cirka 8 meter brett! Men det är mer än storleken som gör att huset avviker från det normala. Arbetet tar lite längre tid än vanligt på grund av det omfattande fyndmaterialet men vi räknar med att vara färdiga med undersökningen av huset om två veckor.

Huset är placerat i en mindre sluttning och den östra gaveln ligger klart lägre än den västra gaveln. Vid den västra gaveln finns en cirka 10 meter lång stenkonstruktion som löper utmed långsidan av ena husväggen. Vid gaveln viker stenraden av i en båge runt hörnet.

Vid den västra gaveln finns även ett kulturlager som är ovanligt bra bevarat för att ligga i åkermark. Strax efter att huset rivs har man i och för sig odlat i lagret men under modern tid när man använt maskiner vid plöjning har man inte plöjt ned i lagret. Vi har alltså två ploghorisonter varav den äldsta är ett kulturlager. När vi metalldetekterade  hela det äldre kulturlagret påträffade vi ett stort antal fynd av olika karaktär. De flesta fynden utgörs av nitar och diverse tenar som är svåra att datera mer precist men vi har även hittat flera fynd som kan knytas till yngre järnålder respektive tidig medeltid.

 

Metallfynd
Här syns lite olika fynd från framförallt vikingatid och medeltid. De flesta fynden framkom i lager i närheten av det stora huset.

I husets västra gavel har vi påträffat fragment av en så kallad Snartemobägare. I grova drag kan liknande glasbägare dateras till 500-talet. Byggnader med glasbägare är ett tydligt tecken på att det handlar om en aristokratisk miljö.

 

 
Glasbägaren
Här är bitar av glasbägaren som påträffades i det stora huset. Glaset tillverkades i Frankerriket. Det är en såkallad Snartemobägare från 500-tal.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I dagsläget väntar vi på 14C-dateringar och vi kan inte vara helt säkra på hur länge huset användes. Att huset byggdes under folkvandringstid verkar dock troligt. Byggnader av den här karaktären har troligen haft en mycket längre livslängd än de järnåldershus vi vanligtvis undersöker. Det stora huset uppvisar dessutom spår på att det har byggts om och reparerats och kanske har det stått ett hus på platsen ända in i vikingatid.

Fynden från vikingatid och tidig medeltid visar att det troligtvis legat kvar en gård i närheten av det stora huset även efter att det rivs.

Norr om den stora byggnaden ligger en naturlig sänka där man har lagt en stenpackning (se kartan från förra artikeln). I ytan av stenpackningen påträffas fynd från efterreformatorisk tid men stenpackningen har troligen haft en lång kontinuitet. Stenpackningens äldsta fas har inte fastställts men det är mycket troligt att den är samtida med det stora huset.

 

Arbetsbild från stenpackningen
Här undersöks stenpackningen i sänkan nedanför det stora huset.

Det stora skärvstenslagret som nämndes i den förra artikeln har ännu inte färdigundersökts. Mycket talar för att skärvstenslagret är samtida med det stora huset. Det är alldeles för mycket skärvsten och slaktavfall i lagret för att det ska vara avfall från vardaglig matlagning.

Under  yngre järnålder och vikingatid var aristokratiska miljöer ofta sammankopplade med olika riter i anslutning till kultbruk.  Kanske är det vi är på spåren? Vi återkommer om det, så följ med vad som händer i Ströja.

 

 

Vill du se ett reportage om Ströja från Norrköpings tidningar, NT 24 där Björn Hjulström berättar mer så kan du följa den här länken:

Reportage om Ströja i NT24