Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Hem Pågående projekt Ströja (Norrköping) Första etappen avslutad i Ströja
Första etappen avslutad i Ströja Skriv ut Skicka sidan
2012-01-05 08:54

Första etappen avslutad i Ströja

Arkeologikonsults undersökning vid Ströja på Malmölandet norr om Norrköping har avslutats för i år. Vi hann med att undersöka ungefär halva ytan och nästa etapp av projektet kommer vi att påbörja våren 2012. Nu vidtar kontorsarbete under vintern då vi bland annat ska digitalisera kontextblanketer, välja ut analysprover och ta hand om fyndmaterialet. Det övriga rapportarbetet får vänta till nästa vinter när hela ytan har undersökts. 

Resultaten från de första månaderna av fältarbetet finns redovisade i tidigare artiklar på vår hemsida. De två sista månaderna hade vi möjlighet att undersöka hela 10 stycken hus som låg på en lång rad. Totalt rörde det sig om byggnader utmed en sammanhängande sträcka på över 80 meter! Husen var dock inte samtida.

I kartan nedan visas husens placering i förhållande till den äldsta kartan över byn från 1600-talet. I figuren markeras utbredningen för de tre gårdstomterna med respektive huvudbyggnad samt åkermarken enligt 1600-talskartan. Gårdstomterna har samma utbredning även på de yngre kartorna fram till dess att byn överges. I kartan visas både årets undersökningsområde och nästa års undersökningsområde samt de byggnader som undersöktes 2011.

 hemsida_bytomt_hemsidaformat

I kartan  visas gårdstomterna med huvudbyggnader enligt 1600-tals kartan. 2011 års underökningsområde var inom de röda linjerna och har berört den största gårdstomtens centrala och östra delar. År 2012 kommer vi att undersöka området inom den blå markeringen vilket bland annat innefattar två mindre gårdstomter och resterande del av den stora gårdstomten.

 

Husen i olika röda nyanser kan alla utifrån typologin dateras till perioden sen vendeltid fram till tidig medeltid (ca 600 – 1200 e.Kr). I den undersökta delen av gårdstomten fanns även lämningar från efterreformatorisk tid. De mest påtagliga 1600 – 1800-talslämningarna har markerats med grönt i kartan och består av en stensatt källare och ett område där det stått en ekonomibyggnad.

 

Byggnader från sen vikingatid fram till högmedeltid

De hus som vi undersökt i Ströja kommer samtliga från en tidsperiod då man i Östergötland jämfört med tidigare och senare perioder har påträffat väldigt få boplatser. Bland husen fanns både treskeppiga-, tvåskeppiga- och enskeppiga konstruktioner.   

De treskeppiga husen hade raka väggar med parställda väggstolpar med 2-4 takbärande stolp-par i mitten. Husen var cirka 6,5 meter breda och 20 meter långa. Konstruktionen tyder på ett relativt sent hus för den treskeppiga konstruktionen och husen kan troligen dateras till ca 600 – 900 e.Kr.

Enskeppiga och tvåskeppiga huskonstruktioner från sen järnålder och tidig medeltid med jordgrävda stolpar har tidigare bara undersökts på ett fåtal platser i Östergötland. Två av dem platserna ligger vid Borg och vid Högeby strax sydväst om Norrköping. Hustyperna har påträffats mycket oftare vid undersökningar i Skåne och Halland. Det senaste decenniet har antalet undersökta liknande hus från perioden ökat även i Mälardalen. Anledningen till att så få hus från perioden undersökts i Östergötland är inte att de saknas och helt säkert kommer fler hus av samma konstruktion och från samma tid även upptäckas i Östergötland.

De enskeppiga husen var cirka 5,5 meter breda och 12 meter långa. Den närmaste parallellen till de enskeppiga stolpbyggda husen i Ströja finns i Borg utanför Norrköping. Huset i Borg 14C-daterades till 800-tal – 900-tal. På andra platser finns dateringar av hustypen även in i senmedeltid och husen verkar vara som vanligast under tidig medeltid och högmedeltid.

De tvåskeppiga hus som undersöktes i Ströja var cirka 6,5 meter breda och 12–15 meter långa. Tvåskeppiga hus med jordgrävda stolpar har i andra regioner huvudsakligen daterats till tidig medeltid.

I väntan på 14C-analyserna och mer exakta eller konfirmerande dateringar kan vi i alla fall säga att de flesta av byggnaderna i husraden har byggts, brukats och rivits mellan 600 e.Kr och 1300 e.Kr. I fotot nedan är husraden fotograferad.

 snedfoto_husrad_hemsidaformat

Fotot är taget från nordväst utmed den långa husraden. Väggar och andra bärande stolpar har markerats med käppar i olika färger för respektive hus. Närmast i bild ser man gaveln på det västligaste tvåskeppiga huset. Gavlarna består av fyra stolpar medan resten av takstolarna burits upp av väggstolparna och mittstolpar.

 

Bytomten

Husens placering stämmer påfallande väl överens med bytomtens gräns på de historiska kartorna. Husen ligger utmed tomtgränsen. Utmed delar av gränsen går även en hägnad som verkar vara samtida med husen. Utanför hägnaden, närmare åkermarken, låg det ett öppet dike som daterats till efterreformatorisk tid.

Det som inte syns i figuren är den lokala topografin. Husen ligger på en höjdrygg med samma sträckning som husraden. I en liten sänka i samma riktning som husraden väster om husraden låg ett stråk med brunnar. Vissa av brunnarna fylldes igen så sent som under tidigt 1900-tal medan andra kan kopplas till gården under 1600-talet och andra till de äldre faserna. I ett av vattenhålen påträffades flera vikingatida fynd i ett brukningslager runt vattenhålet.

Vi har ännu inte påträffat rester efter någon tydlig gårdstomt där det t.ex ingår tvärställda hus. Vid en arkeologisk undersökning i åkermark som brukats i modern tid, finns det dock alltid en risk för att det funnits konstruktioner som nu inte går att återfinna. Vi letade intensivt och finrensade i husområdena utan att hitta några lämningar efter flera byggnader. Kanske har de syllbyggda husen blivit förstörda av plöjningen? Vid det efterreformatoriska ekonomihusområdet (det grönfärgade området på kartan ovan) hade dock ett lager påförts som skyddat de äldre lämningarna från plogen men inte heller när det lagret togs bort påträffades några äldre hus. En annan förklaring till att vi bara hittat hus utmed en rad kan såklart vara att gårdsstrukturen i Ströja inte haft vinkelställda hus.

I dagsläget, innan vi fått svar från makrofossilanalyserna och 14C-analyserna så kan vi inte funktionsbestämma eller datera de byggnader vi har. En arbetshypotes kan så länge vara att de hus som nu har undersökts, under vikingatid-tidigmedeltid var ekonomibyggnader som låg i utkanten av gårdstomten och att huvudbyggnaderna låg inom nästa års yta inom det som är den mer centrala delen av gårdstomten på de historiska kartorna. En sådan hypotes kan delvis få stöd av topografin. Brunnarna väster om husraden ligger i en svacka och det har kanske inte varit lämpligt med byggnader direkt väster om den undersökte husraden.  Den del av bytomten som ligger väster om brunnsstråket ligger på en åsrygg som är parallell med de hus vi undersökte 2011. Vi hoppas att det är på den åsryggen som vi kommer hitta mer bebyggelse från sen järnålder och medeltid.

Nu kan vi bara se fram emot nästa spännande etapp på Ströja-projektet!