Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Grävningen fortsätter och bilden av hur tomterna utnyttjats klarnar. Det vi i förra veckan trodde vara ett stort garverikar har nu istället visat sig vara ytterligare en källare. Det trä som då påträffades visade sig vara fragmentariska rester av en väggstock. Sedan dess har mer trä kommit i dagen, trä som utgjort de undre stockvarven i en knuttimrad källare.

Stockarna har vilat på en stensyll. Inne i källaren har det funnits ett stengolv. Även den här källaren, som alltså ligger på en annan tomt (tomt 4) än den förra (tomt 3), är från 1600-talet. På golvet har vi hittat tre mynt präglade under drottnings Kristinas regeringstid, troligen på 1630-talet.

Vi har också hittat vad som ser ut att vara en odlingsbädd på en av tomterna. Den har varit ingrävd i tomtens sluttning (tomt 4) och verkar ha varit omgiven av vad som närmast kan beskrivas som en låda av plank. Plankorna har varit infogade i stolpar med en skiftesverkskonstruktion  På bilden har plankresterna markerats med vita linjer, det undre grå lagret som syns i profilen utgör själva odlingsjorden. Tyvärr har en stor del av odlingsbädden förstörts av en sentida betonggjuten källare.

Undersökningen i kvarteret Ruddammen går vidare. Som alltid i arkeologiskt arbete så förändras tolkningarna i fält från dag till dag vartefter lämningarna grävs fram.

Källaren har bjudit på en rad överraskningar. Det visade sig att den inte alls hängde samman med något bostadshus och det fanns heller ingen trappa ner i den. Däremot har den vuxit i storlek och ändrat karaktär. Fortfarande gäller att väggarna varit putsade och vi kan nu ana att de kanske även varit bemålade. Källaren har också inrymt en liten brunn i en nisch. Golvet har varit stenlagt och i norra gaveln verkar det ha funnits en väggfast trähylla. Uppenbarligen har den blivit ombyggd någon gång under 1600-talet och vi har nu även hittat den äldre föregångaren, även den med stenlagt golv. Den äldre källaren var något bredare. På bilden här ovan syns det sena 1600-talets källare.

Tomtmarken på de tomter vi undersöker har sluttat kraftigt ner mot norr så det är bara på de sydliga delarna som vi ser spår efter bebyggelse. De norra delarna har sannolikt hyst odlingar.

På en av tomterna har vi hittat en stor träbinge som grävts ner i marken. Kanske har den ursprungligen använts för att garva skinn? I den fanns nämligen rester av hår från nötkreatur och i närheten låg kalk och bark. Bingen har sedan fyllts igen med jord och hushållsavfall. I den hittar vi matrester och en del intressant keramik, bla en ett kokkärl i keramik - en sk "Jydepotte" som kommer från danskt område.

Här på bilden syns några skärvor av den danska keramiken. Notera den svarta yttersidan och den nästan silvriga insidan, till vänster syns också ett av grytans tre ben.

Grävningen har givit en hel del fynd från 1600-tal, men har vi också fynd från sent 1500-tal.

På bilden till vänster har vi fotograferat ett litet silvermynt från 1580-talet som är väldigt korroderat men som tyckas vara en sk. fyrk som präglats under Johan III's regeringstid. Det hittades i ett stolphål.

Nu börjar den äldre bebyggelsen i kvarteret Ruddammen komma fram i dagen.

I översiktsvyn ovan kan vi se en källare i förgrunden, den har haft ett stenlagt golv och putsade innerväggar. Till vänster i bild börjar ett större hus komma fram, antagligen har det varit gårdens boningshus. Som det ser ut har boningshuset varit sammankopplat med källaren och en trappa har lett ner i källaren från huset.

Här grävs trappan fram som leder ner i källaren. Genom de fynd av keramik, glas och kritpipor som hittills hittats kan huset och källaren ges en preliminär datering till 1600-talets andra hälft.

När källartrappan grävdes fram hittades ett märkligt föremål av keramik som vi aldrig sett maken till tidigare. Det tycks vara någon form av ornamentdetalj. Den största biten är 12cm lång. En trolig gissning, innan vi kontrollerat saken närmare är att det rör sig om ett ornament som suttit på krönet av en kakelugn.

Utanför huset har vi hittat några avfalls- eller kanske snarare latringropar som fyllts igen. I en av groparna fanns rester av de järnband som hållit ihop tunnan. I groparna hittades en hel del djurben och andra sopor man velat bli av med. Dateringen av dessa gropar är inte helt klar men även de kan vara från 1600-talets senare del. Fynd av dryckesglas av en typ som kallas passglas, tyder på att så kan vara fallet.

Passglas från latringropen.

Olika typer av keramik som hittades i latringropen.

Nu har undersökningarna i kvarteret Ruddammen i Norrköping startat, sedan en dryg vecka tillbaka håller vi på att schakta fram bebyggelselämningarna i kvarteret.

På kartan härunder ser vi Norrköping vid mitten av 1600-talet. Staden omges av sina stadsjordar, där borgarna kunde odla sina grödor. Kvarteret vi undersöker ligger på sydsidan om Norrköpings Ström, i den östra utkanten av den historiska bebyggelsen (markerat med rött på kartan). Här finns alltså bebyggelse som kan dateras tillbaka till tidigt 1600-tal, troligen finns här också odlingslager som kan vara riktigt gamla, kanske medeltida.

De frågor vi hoppas få svar på är när bebyggelsen i kvarteret etablerades och hur den då såg ut. Liksom vilka förändringar som sedan ägt har rum.

Vi hoppas även få reda på hur kvarterets innevånare livnärde sig och att vi kan avslöja något om deras sociala status. Vad åt de och vad odlade de för grödor? Hus såg deras bostäder ut?

Hur organiserades bebyggelsen på de olika tomterna inom kvarteret? Låg bostäderna inne på tomterna eller låg de utmed gatorna? Hur avgränsades tomterna – med dikenm gärdesgårdar eller plank?

Detta är bara ett axplock av frågor vi söker svar på, i slutet av augusti, då vi avslutar utgrävningen räknar vi med att veta betydligt mycket mer om detta kvarters historia.

Här på hemsidan kan du nu följa händelseutvecklingen i kvarteret Ruddammen, vi räknar med att återkomma med nya rapporter varje vecka.