|
Kv. Stenhuset 3 - En medeltida åker påträffad |
 |
 |
|
Torsdag, 11 Mars 2010 13:41 |
|
Det var länge sedan vi kom med några nyheter om det pågående arbetet från våra undersökningar av Louis de Geers trädgård. Men nu är det hög tid. Vintern har präglats av annat arkeologiskt arbete, men vi har också jobbat vidare med materialet från utgrävningen av trädgården. Alla lager och konstruktioner har analyserats och delats in i faser så att vi kan spåra den bebyggelseutveckling som har ägt rum inom vår undersökningsyta.
Det som vi kanske väntat på med störst spänning var analysresultaten från de makrofossila proverna och pollenproverna. Dessa prov togs ju för att vi skulle se om vi kunde spåra vad de Geer hade odlat i sin trädgård. Så nyligen damp provresultaten ner i vår brevlåda och vi läste med spänning. Det visade sig då att det i stort sett inte fanns ett enda spår efter växter som kunde knytas till en 1600-talsträdgård. Blev vi besvikna? Ja, så klart att vi blev det. Men istället kom vi något annat riktigt spännande på spåren. Våra pollenprover visade sig nämligen innehålla spår efter en äldre åkermark. Pollenspektrumet indikerade en tämligen öppen vegetation i närheten av provplatsen med dominans av betad gräsmark och åker. Det bör också ha funnits hårt kreaturstrampad mark i området vilket bl a avspeglas av pollenkorn från groblad och trampört. Med tanke på förekomsten av pollenkorn från sädesslag som vete och råg och flera andra odlingsindikatorer som t.ex blåklint är det troligt att vårt prov tagits i en gammal åkerjord. Sannolikt har denna åker trädats genom bete som givit en flora som sedan plöjts ner i åkerjorden. Hur gammal var då denna åker? För att få svar på det lät vi 14C-datera provet med det bästa materialet. Just nu fick vi svaret. Det blev mycket intressant. Det visade sig att vår åker är från medeltiden.
Troligen har den här åkern ingått i vad som varit de medeltida borgarnas åkerytor utanför själva staden, alltså en del av vad som kallas stadens jordar. Vi kan i 14C-analysen se att åkern odlats upp under tidigt 1400-tal, alltså inte långt efter det att Norrköping fick sina stadsprivilegier år 1384 och att den sedan brukats in i 1600-talet.
I yngre källmaterial i form av lantmäteriakter kan vi få en kartbild av hur dessa stadens jordar omgav Norrköping på 1630-talet. Men då hade redan åkrarna norr om Motala Ström omvandlats till bostadskvarter i den nya stadsdel som växte fram vid 1600-talets början. Louis de Geer kom alltså 1627 att lägga sin trädgård i vad som tidigare varit en del av borgarnas åkermark.
Här på bilden har vi lagt samman kartorna över stadens jordar på 1630-talet med kartbilden över själva staden som avbildar Norrköping 1640. Undersökningsytan i kvarteret Stenhuset har markerats i rött. Här framgår tydligt hur åkermarken norr on Strömmen fått stryka på foten för den nya stadsbebyggelsen.
|
|
|
Kv. Stenhuset 3 - Utgrävningen avslutad |
|
|
|
Fredag, 6 November 2009 09:37 |
|
Nu är utgrävningarna i kvarteret Stenhuset 3 i Norrköping avslutade. Det har varit en intressant och lite ovanlig grävning att utföra. Men trots en hel del störningar så har ändå fler av våra ursprungliga frågor inför undersökningen kunnat besvaras.
Nu har gropen där de arkeologiska undersökningarna pågått under hösten fyllts igen. Arkeologerna har lämnat platsen och snart startar byggnationen av de nya bostäderna.
Här syns resterna efter källaren. Den gula linjen markerar utbredningen för den byggnad som legat ovanpå. Den röda markeringen visar källarens utbredning.
Det här myntet stärkte våra misstankar om källarens datering. Mynt som låg på golvet var präglat år 1636, under drottning Kristinas regeringstid.
På golvet hittades ett mynt som var präglat 1636 under drottning Kristinas regeringstid.
Ovanpå källaren fanns ett raseringslager som innehöll likadana tegelstenar som de som använts i palatset. Raseringen härrörde sannolikt från den byggnad som legat ovanpå källaren. Eftersom vi inte hittade några lämningar efter fundament till spisar eller kakelugnar så får vi anta att huset saknat uppvärmning. Kanske är det rimligt att anta att huset fungerat som någon typ av förrådsbyggnad? Kanske var det här som en del av det som odlades i trädgården förvarades så att det kunde konsumeras av de Geers hushåll under vintern?
Våra grannar dagisbarnen och deras lärare har kommit på besök. De var mycket intresserade.... av grävmaskinen!
En av dagarna den sista veckan bjöd vi in våra trogna åskådare och grannar, dagisbarnen som följt utgrävningen med stort intresse varje dag från start till slut. De fick då en guidning av våra arkeologer som berättade om vad vi hittat och visade en del av de fynd vi gjort. Fynden i all ära, men intressantast var nog ändå grävmaskinen. Dagens hjälte blev vår grävmaskinist Robban som visade hur grävmaskinen fungerade. Efter den visningen ville alla barn bli grävmaskinister!
Nu ska vi sända iväg våra jordprover till de botaniker som ska analysera dem och se vad vi får för resultat. Förhoppningsvis hittar vi många spännande växtrester där som kan berätta mer om vad Louis deGeers trädgård innehållit. |
|
Kv. Stenhuset 3 - En damm och en brunn |
|
|
|
Fredag, 25 September 2009 07:12 |
|
Nu har vi tagit fram resterna som återstår av odlingslagret i de Geers trädgård. Tyvärr finns det en hel del stöningar som påverkat trädgårdslämningarna.
Nu är mer än halva undersökningsytan framme och vi kan konstatera att det finns en mängd olika störningar inom den forna trädgården. Mest av allt har skolbygget och rivningen av skolan påverkat de gamla odlingslagren. Grunderna har grävts igenom lagren och i samband med rivningen grävdes gropar där raseringsmassor dumpades. Dessutom har ett flertal gropar grävs under senare år och fyllts igen med tegel och grus. Något annat som påverkat odlingslagren från de Geers tid är de stora kastanjeträd som planterades på tomten under 1900-talet. Trädens rötter har brett ut sig över i stort sett hela tomten och frodats väl i de gamla odlingslagren.
Vi har kunnat avgränsa utbredningen av trädgården ner mot Saltängsgatan. Planteringarna har uppenbarligen slutat cirka 20 meter in på tomten från gatan räknat och sträckt sig utmed dess längd. När vi nu tar bort odlingslagret efter att ha tagit botaniska prover i det så kan vi se att det kommer fram en del odlingsgropar i botten. Antagligen har de Geer låtit plantera buskar eller mindre träd här. Enligt 1600-talets trädgårdsideal var det vanligt att trädgårdarna avgränsades av träd eller plankstaket.
Här syns en del av dammen vi hittade. Det mörka partiet är torvlagret som bildats i dammen. Ovanför dammen sluttar markytan uppåt mot trädgården.
Ner mot Saltängsgatan har vi också hittat en brunn. Men denna hade inget med trädgården att göra utan den hade grävts under 1700-talet för att förse tidens innevånare på tomten med vatten. Tomten den låg på ägdes 1783 av grosshandlaren L.G. Wadström.
Brunnen var kvadratisk, ca 60 x 60 cm och hade grävts drygt två meter ner i leran. Den var fodrad av stående plankor. I brunnen hittades en upp-och-nervänd trälåda som till vår besvikelse dock var tom.
Den här brunnen är från 1700-talet och försåg tomtens innevånare med dricksvatten. Den var mer än två meter djup och nergrävd djupt ner i leran.
|
|
|
Kv. Stenhuset 3 - Tekniska Elementarskolans grund |
|
|
|
Måndag, 14 September 2009 10:33 |
|
De första lämningarna vi träffat på under mark är den massiva grunden till Norrköpings Tekniska Elementarskola. Denna grund sträcker sig hela vägen längs med Saltängsgatan.
Här syns grundmurarna efter Tekniska Elementarskolan som vi träffade på. Skolbyggnaden uppfördes 1860 och skolan fanns fram till 1907.
Skolan flyttade in här i sina nya lokaler 1860 och fanns sedan kvar fram till 1907. När skolan byggdes fyllde man ut den del av tomtmarken som sluttade ner mot Norrköpings Ström för att skapa en jämn byggnadsyta. Dessutom anlade man en kullerstensbelagd gårdsplan på baksidan av skolhuset.
På den här målningen från slutet av 1800-talet syns Tekniska Elementarskolan lysa i klart gult.
Under dessa utfyllnadsmassor hittar vi lager från 1700-talet och längst ner i lagerföljden kan vi se spåren efter rivningen av Louis De Geers palats sedan det brunnit 1711.
Här finns bland annat rester av bränt tegel. Teglet är lite speciellt till sin karaktär, det var tillverkat i Holland och De Geer lät skeppa hit det till Norrköping då palatset skulle byggas.
De olika jordlagren som avsatts på tomten under årens lopp framträder tydligt. Längst ner synd ett svart lager som härrör från tiden efter 1711 då Stenhuset brunnit och palatsbyggnaden rivits.
Holländskt tegel funnet i brandlagren från år 1711.
|
|
Kv. Stenhuset 3 - Nu startar de arkeologiska undersökningarna |
|
|
|
Tisdag, 8 September 2009 11:32 |
|
Nu har vi startat den arkeologiska undersökningen i kvarteret Stenhuset i Norrköping.
Kvarteret har fått sitt namn efter det palats som Louis De Geer lät uppföra när han flyttade till Sverige 1627. Palatset kallades i folkmun för Stenhuset, sannolikt därför att det var det första bostadshus i Norrköping som byggdes i sten.
I anslutning till palatsbyggnaden lät Louis De Geer uppföra en ståndsmässig trädgårdsanläggning. Troligen var han själv mycket inblandad i hur den skulle se ut eftersom trädgårdskonst låg honom varmt om hjärtat.
Här syns en rekonstruktion av De Geers palats som gjordes av historikern Björn Helmfrid på 1950-talet. Rekonstruktionen baseras endast på skriftliga dokument. De grå ytorna motsvarar själva palatset. De gröna ytorna visar trädgårdens utbredning. Den gula ytan är det tänkta läget för en vedgård som hörde till palatset. Den röda kvadraten visar den yta vi nu ska undersöka arkeologiskt.
Vi ska nu under åtta veckor undersöka en del av denna trädgård, eller rättare sagt de rester som kan finnas kvar i den. Exakt vad som finns här vet vi inte, men en arkeologisk förundersökning har visat att det finns ett omfattande odlingslager bevarat inom tomten.
Till att börja med ska vi schakta undan senare tiders raseringsmassor som förts hit efter det att palatset och dess trädgård övergavs efter en omfattande brand 1711. Därefter hoppas vi kunna ta fram lämningarna efter trädgården för att ta reda på hur den var planlagd, vad man odlade och om det skedde några förändringar i trädgårdens utseende under den tid den brukades.
Här arbetar Kjell Persson med den georadar som användes för att försöka avslöja vad som döljer sig under markytan i kvarteret Stenhuset.
Tanken är att man på den här hemsidan nu fortlöpande ska kunna följa den arkeologiska undersökningens resultat. |
|
|
|
|
|
Pågående projekt