Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Gravfältet i Lilla Ullevi är nu färdigundersökt. Vi har packat ihop och åkt hem efter några sista hektiska veckor som bjöd på nya överraskningar. För även om vi visste att det kunde finnas en del äldre lämningar under gravarna, kunde vi inte tro att de skulle vara så omfattande.
Det visade sig nämligen, när vi tog oss djupare ner i marken, att det under alla gravarna fanns lämningar efter en järnåldersgård! Exakt hur gammal bebyggelsen är vet vi ännu inte, men vi har goda skäl att tro att den är från folkvandringstiden (400-/500-talen e. Kr.), och kanske ännu äldre. Främst är det husens utformning som tyder på detta, men fingervisningar har vi också fått från den undersökning Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen (KMMD) gjorde i våras. Alldeles intill våra hus hittades då bl. a. gropar för tjärframställning av en typ som finns under just yngre romersk järnålder (200- till 400-tal) och folkvandringstid.

av många stora, stenskodda stolphål. Den en gång takbärande stolpen syns som ...av många stora, stenskodda stolphål. Den en gång takbärande stolpen syns som ...

Terrasshuset har sträckt sig över en stor yta. Stakkäpparna markerar var de takbärande ...Terrasshuset har sträckt sig över en stor yta. Stakkäpparna markerar var de takbärande ...

En bild tagen innan alla stolphål undersökts. I övre kanten syns stenraden utmed terrassen. Stenen ...En bild tagen innan alla stolphål undersökts. I övre kanten syns stenraden utmed terrassen. Stenen ...

Malstenen från terrasskanten. Det som skulle malas placerades i den skålade stenen och krossades med en ...Malstenen från terrasskanten. Det som skulle malas placerades i den skålade stenen och krossades med en ...

Treskeppigt hus

Ett hus är speciellt välbevarat. Det är ett treskeppigt hus, hela trettio meter långt och uppbyggt med västra långsidan utmed en stensatt terrass. Kraftiga stolpar har burit upp taket och byggnaden har säkert varit anslående en gång i tiden. Det finns många fler stolphål på samma plats och troligen har vi här flera byggnader över varandra. Möjligen är det också ett och samma hus som byggts om flera gånger, eller kanske är båda förklaringarna giltiga. Många stolphål dokumenterades de här sista grävningsveckorna, och förmodligen har det stora huset även haft kringbyggnader. Intill huslämningarna har vi också hittat bl. a. härdar och kokgropar.

Det blir framöver en spännande uppgift att försöka förstå platsens historia. Stod kullen övergiven ett tag innan man började anlägga gravar, eller visste man att det bott folk här när gravperioden inleddes? Var det kanske det som var poängen? Var det ättlingarna till gårdsfolket som begravdes här, eller var det nya aktörer som kommit till platsen?
En annan intressant fråga är relationen mellan våra hus och de hus som KMMD undersökte lite längre norrut. Och hur var relationen mellan gården, gravfältet och kultplatsen i Lilla Ullevi, den som RAÄ UV-Mitt undersökte för ett år sedan? Kultplatsen verkar inte ha varit i bruk under vikingatiden, då merparten av gravarna anlades på gravfältet. Men några gravar är vendeltida, från 600-/700-talen, och därmed samtida med kultplatsen. Gravfältets långa brukningstid visar hur man uppenbarligen vidmakthöll vissa seder och bruk, samtidigt som andra, omvälvande förändringar ägde rum vad gällde religiösa föreställningar och rättstradition.