|
Vi kan konstatera att en del ytor där Uppgården (den östra gården) legat måste ha blivit urschaktade under senare tid, Där hittade vi också brända rester av de byggnader som stod på platsen så sent som under 1960-talet. Möjligen gjordes schaktningarna i samband med att gården revs. I övrigt så har vi fått fram några ytor som kommer att bli riktigt spännande att undersöka framöver.
En av våra frågeställningar inför det här projektet har varit att ta reda på hur gamla de här gårdarna är. Vi kan redan nu se att de bebotts längre tillbaka i tid än vad som är känt i det skriftliga källmaterialet.
På Nedergården (den västra gården) har vi hittat fynd som kan dateras till tidig medeltid och kanske sen vikingatid. Det rör sig om en sammansatt dubbelkam från 1200-talet och keramik av så kallad "Östersjötyp" som brukar dateras till 1000-talet eller 1100-talets början. Anledningen till typens benämning är att den tillverkats och brukats inom ett slaviskt kulturområde runt södra Östersjön, från Finska viken och söderut. Det är inte så ofta man hittar den här typen av keramik i landsbygdsmiljöer, däremot är den mycket vanlig i de tidigmedeltida städerna, inte minst i Sigtuna. Vi hittar även keramik av en typ som är lokalt producerad och som används under hela vikingatiden och fram till början av 1200-talet. Vi har även hittat några fragmentariska byggnadslämningar på Nedergården som sannolikt är medeltida. Dels en rest av ett hus som sannolikt varit gårdens bakstuga eller bastu, i den hittade vi en ugn i husets ena hörn, och dels har vi hittat ett hus med ett lergolv. På den här ytan finns ytterligare husrester i form av syllstensrader och stolphål. Bilden av ett medeltida gårdstun håller så sakta på att växa fram.
Här finns också ett grophus 4x4 meter stort som just nu inte är färdigundersökt men det verkar som att det skulle kunna vara vikingatida och ha blivit igenfyllt under sent 1000-tal eller möjligen en bit in på 1100-talet.
På Uppgården finns det också lämningar från äldre tider, men dessa ligger söder om den plats där gården legat enligt de historiska kartorna. Här i söder finns en mycket ståtlig terrassering som är drygt 45 meter lång. På terrassen finns det rester av hus som troligen är medeltida. Det rör sig om fragment av hus - några syllstensrader, några stensatta eldstäder eller någon vägglinje med stenunderlag för en syllstock och kanske enstaka stolphål. Men tillsammans visar det på ett rumsligt utnyttjande av terrassen över tid. Vi kan se att terrassen verkar ha delats i fyra olika zoner, en längst i väster där det ligger mycket avfall och österut två andra där vi återfinner bebyggelsen. Mellan de båda bebyggelseytorna finns en yta som kanske varit en öppen gårdsplan mellan husen. Från terrassen finns sedan tidigare 14C-dateringar från 1300-talet och fynd av keramik från senmedeltid. Nu har vi dessutom hittat en medeltida stylos av ben. Alltså en sorts penna med vilken man skrev på en vaxtavla.

Den närmaste tiden kommer vi nu att ägna till att ta bort och dokumentera dessa medeltida lämningar. Därefter får vi se vad spännande som döljer sig därunder.
I nuläget står det klart att gårdarnas benämningar - Uppgården och Nedergården - måste vara av relativt sent datum. Det är så de benämns på kartorna från 1800-talet. Namnen har de fått av sina topografiska lägen. Men kommer vi längre tillbaka i tid, till 1500-talet och det sena 1400-talet så kan vi se att de istället omnämns som "den östra gården" respektive "den västra gården". Dessa benämningar känns nu mer relevanta eftersom den äldsta gården i öster faktiskt är lägre belägen än den i väster. Så hädanefter kommer vi bara att använda de äldre benämningarna när vi beskriver gårdarna.
Kenneth Svensson, projektledare
|