Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Hem Pågående projekt Hjulsta Grophus på Västergården
Grophus på Västergården Skriv ut Skicka sidan
2007-11-01 00:00

Vi är nu inne i november och arbetet med att undersöka Hjulsta bytomt fortskrider. Resultaten som hittills kommit fram är intressanta. 

Även om det återstår en hel del arbete i fält och framför allt med att senare analysera alla resultat så tycks det ändå som om vi är på god väg att kunna besvara våra ursprungliga frågeställningar rörande Hjulstas bebyggelseutveckling.

Charlotte dokumenterar en av de medeltida huslämningarna på Västergården. Foto: Kenneth Svensson, Arkeologikonsult. 

De äldsta bebyggelselämningarna vi hittar på Västergården tycks vara från vikingatid. Det rör sig då om en bebyggelse i form av ett grophus. Intill detta har vi funnit ett kulturlager som innehåller en del matavfall och skärvor av lokalt tillverkad keramik (AIV-gods). Sannolikt kan vi också knyta fyndet av en islägg och en liten nålbindningsnål av ben till denna bebyggelse.


Grophuset är ca 3,5 x 4,5m stort, det har alltså en yta på omkring 15m2, alltså ett utrymme motsvarande en stor modern friggebod. Huset är som djupast i sitt mittersta parti och på ömse sidor härom finns på en lite högre nivå två stensatta ytor i norr och söder. Den norra ytan för tankarna i riktning mot att den utnyttjats som en brits att sova på. I husets sydöstra hörn finns resterna efter husets eldstad. Genom åren har det förts en omfattande arkeologisk diskussion om hur grophusen kunnat brukas.

Utifrån de fynd som påträffats i dem har man knutit en rad hantverksfunktioner till denna typ av hus - vävning, metallhantverk, kammakeri är några aktiviteter som föreslagits. Men man har även tänkt sig att de kunde fungera som en slags källare där t.ex. mejerivaror kunnat förvaras svalt. I vårt grophus här på Västergården i Hjulsta finns det inga tecken på att det använts för hantverk och eftersom det finns en härd i det har det heller inte lämpat sig som svalförvaring. En möjlighet är att det faktiskt använts som bostad. Kanske var det trälarna på gården som hade sin boning här? Vi tror att det är rimligt att tänka sig att den här bebyggelsen ska kopplas samman med den bebyggelse vi hittat på Östergården och att det alltså under vikingatid rör sig om en gård här i Hjulsta.

 

Det verkar i nuläget som att grophuset tagits ur bruk och fyllts igen någon gång i slutet av 1000-talet eller kanske i början av 1100-talet. Då har man skapat ett nytt gårdstun här på Västergården. Vi har hittat en del fragmentariska byggnadslämningar och kulturlager från tidig medeltid. Troligen är det så att det är då, alltså någon gång under 1100-talet eller kanske under tidigt 1200-tal, som vi får två självständiga gårdar i Hjulsta, Öster- och Västergården.

Kenneth Svensson, projektledare