Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Hjulsta ligger i Spånga socken, alldeles på gränsen mot Järfälla. Byn har enligt de historiska källorna bestått av två gårdar som brukats av landbor. Det innebär att de som bott här inte har ägt sin mark själva utan arrenderat den av en frälseman som ägt ett flertal gårdar i trakten. I de äldsta källorna från 1400-talets slut omtalas en gård i öster vilket förutsätter det då också funnits en gård i väster. År 1562 vet vi säkert att det finns en gård i väster. I senare källor benämns de båda gårdarna utifrån sina topografiska lägen som Nedergården (= den västra gården) och Uppgården (= den östra gården). De båda gårdarna har legat på sydvästsidan av en mindre höjdrygg och blickat ner mot Bällstaån som ringlat fram bortom åkrarna och ängarna nedanför. Ån mynnar ut i Ulvsundasjön och Mälaren cirka sju kilometer längre åt sydöst och har troligen varit segelbar så långt fram i tid som till vikingatid. Idag är ån kraftigt igenvuxen och ser mer ut som ett dike. Norr om byn finns enligt äldre kartor en öst-västlig vägsträckning (dagens E18) som har gamla anor, den passerar en rad av medeltida gårdar och byar och kantas av både gravfält och runstenar. Vi kan alltså konstatera att de som bott i Hjulsta har haft ganska gynnsamma kommunikationsmöjligheter.

Till bebyggelsen i Hjulsta hör också ett antal gravfält. Flera har hävdat att byn har flest gravfält inom sina ägor i hela Spånga socken. Det stämmer säkert, men det är bara 3-4 stycken som verkligen kan förmodas ha hört till det förhistoriska Hjulsta. De andra har hört till någon annan enhet, t.ex Kolkärr som är känt från medeltida källor.

Ett av de gravfält som varit Hjulstas (RAÄ 102A) undersöktes redan 1965-67 och kunde dateras till yngre vikingatid, 900-1050 – kanske har det använts ända fram till tiden kring år 1100? Där undersöktes sammanlagt 46 gravar varav 19 visade sig vara skelettgravar. Tre av gravarna var lite extra spektakulära. I en av brandgravarna hittades en spjutspets och i en annan en omfattande pärluppsättning och ett så kallat glättbräde av valben. Den typen av föremål är mycket sällsynta och förekommer endast i högreståndsmiljöer. I en av skelettgravarna låg en ung kvinna i 20 årsåldern begravd. Hon hade lagts på en björnfäll och kring huvudet hade hon haft ett pannband med ringar av brons. Sådana ringar brukar kallas för tinningringar eftersom de suttit placerade i höjd med tinningarna. Den typen av ringar är nära förknippade med ett slaviskt kulturbruk och har hittats på andra gravfält i Mälardalen. Även i Sigtuna har de påträffats. Sannolikt är det rimligt att tänka sig att den unga kvinnan ingått ett alliansgiftermål med någon man i ett övre socialt skikt i det senvikingatida samhället, kanske under tidigt 1000-tal. De här tre gravarna ger oss alltså en antydan om att Hjulstas vikingatida gårdsinnevånare befunnit sig en bit upp i den sociala hierarkin, kanske inte i dess toppskikt men nära nog.

Nu ska vi undersöka ytterligare ett av Hjulstas gravfält (RAÄ 285) och frågan är om det är samtida med det förra eller om det kanske är äldre. Är det samtida med det som undersöktes på 1960-talet så kan vi ju ana att det funnits två gårdar även i det vikingatida Hjulsta. Då undrar vi hur dessa båda gårdar förhåller sig till varandra rent socialt. Finns där några skillnader, i så fall vilka? Är de inte samtida så bör de visa på när det förhistoriska Hjulsta började bebyggas. Kanske under sent 700-tal som så många andra gårdar och byar här i östra Mälardalen?

När det gäller själva gårdsbebyggelsen så är vi intresserade av att veta hur långt tillbaka i tiden vi kan följa de båda gårdarna. Finns de även under vikingatiden eller är det så att det bara finns en vikingatida gård som sedan under medeltiden blir till två enheter? När sker denna delning i så fall? Med tanke på de intressanta gravarna som hittades på 1960-talet så undrar vi självklart också om de sociala skillnaderna satt sina spår i bebyggelsen. Med andra ord, är det en stormannagård vi kommer att hitta och hur ser den i så fall ut? Kan vi med hjälp av huslämningarna, matavfallet och övrigt fyndmaterial säga något om gårdens sociala status?

Skulle sedan gravfältet visa sig höra samman i tid med de gårdslämningar vi nu ska undersöka, ja då blir det riktigt spännande för då kan vi koppla människorna i gravarna till själva gårdsmiljön.

Det finns även en möjlighet att vi kommer att hitta ännu äldre bebyggelselämningar på bytomten. Kanske från romersk järnålder och folkvandringstid (0-550 e.Kr)? Hur förhåller sig dessa i så fall till den senare bebyggelsen?

Här på hemsidan kommer vi nu regelbundet att uppdatera informationen om vad som kommer fram under grävningens gång. Så fram till slutet av november i år kan ni följa själva fältarbetsfasen. Därefter påbörjar vi rapportarbetet som kommer att innehålla en hel del olika analyser och tolkningar. Tanken är att hela arbetsprocessen ska kunna följas här på hemsidan till dess att slutrapporten är färdigskriven. Då kommer den att läggas ut som en pdf-fil här som kan laddas ner av den som är intresserad av alla detaljer, det räknar vi med ska ske någon gång under vintern 2008-2009.

Kenneth Svensson, projektledare
Ingela Spijkerman, grävledare för bebyggelsen
Anna Hed Jakobson, grävledare för gravfältet