Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

Högstadieeleven Jasmin kom till Hjulsta för att få en veckas prao på utgrävningen av bytomten. På fredagen snackade vi igenom det som hänt under den gångna arbetsveckan. Jasmin tycker att hennes allmänna intresse för arkeologi vuxit genom att hon har fått en inblick i hur allt fungerar på en utgrävning.

Nu kan vi presentera utgrävningsplaten i Hjulsta virtuellt!

Genom en speciell fotograferingsteknik är det möjligt att se hela utgrävningsområdet i 360 grader både vertikalt och horisontellt. När du laddat upp bilden i din dator kan du sedan vrida och vända på den och se platsen som om du själv var där. Du kan också zooma in och ut i bilden. Bilderna har tagits av vår samarbetspartner Studiograph.

Vi kan konstatera att en del ytor där Uppgården (den östra gården) legat måste ha blivit urschaktade under senare tid, Där hittade vi också brända rester av de byggnader som stod på platsen så sent som under 1960-talet. Möjligen gjordes schaktningarna i samband med att gården revs. I övrigt så har vi fått fram några ytor som kommer att bli riktigt spännande att undersöka framöver.

En av våra frågeställningar inför det här projektet har varit att ta reda på hur gamla de här gårdarna är. Vi kan redan nu se att de bebotts längre tillbaka i tid än vad som är känt i det skriftliga källmaterialet.

På Nedergården (den västra gården) har vi hittat fynd som kan dateras till tidig medeltid och kanske sen vikingatid. Det rör sig om en sammansatt dubbelkam från 1200-talet och keramik av så kallad "Östersjötyp" som brukar dateras till 1000-talet eller 1100-talets början. Anledningen till typens benämning är att den tillverkats och brukats inom ett slaviskt kulturområde runt södra Östersjön, från Finska viken och söderut. Det är inte så ofta man hittar den här typen av keramik i landsbygdsmiljöer, däremot är den mycket vanlig i de tidigmedeltida städerna, inte minst i Sigtuna. Vi hittar även keramik av en typ som är lokalt producerad och som används under hela vikingatiden och fram till början av 1200-talet. Vi har även hittat några fragmentariska byggnadslämningar på Nedergården som sannolikt är medeltida. Dels en rest av ett hus som sannolikt varit gårdens bakstuga eller bastu, i den hittade vi en ugn i husets ena hörn, och dels har vi hittat ett hus med ett lergolv. På den här ytan finns ytterligare husrester i form av syllstensrader och stolphål. Bilden av ett medeltida gårdstun håller så sakta på att växa fram.

Ett stort antal är skadade av senare tids aktiviteter. På några ställen kunde vi känna hur marken formligen gungade under våra fötter när vi schaktade. Det visade sig att man där grävt stora gropar på gravfältet och fyllt dem med bildäck. Alla gravar är stensättningar med olika former i sin inre uppbyggnad och de flesta är brandgravar men det finns förmodligen också någon enstaka skelettbegravning här. I nuläget är vår hypotes den att gravarna har tillkommit under en period som sträcker sig från sent 700-tal och fram till en bit in på 900-talet.

 

 

Dessa tankar motsägs än så länge inte av de fynd vi hittills hittat. Vi har valt att börja med att undersöka de skadade gravarna och ska sedan ta oss an de oskadade. I mitten eller kanske mot slutet av oktober räknar vi medatt ha betat av hela gravfältet och vara färdiga med vår undersökning. 

En grav verkar speciellt spännande, det är kanske den första som anlades, den ligger högst upp på bergknallen. I den har man lagt ner en mycket stilig kvarnsten. Sådana fynd är ganska ovanliga i gravar och kan tyda på hög social status. Det verkar som den graven har utgjort gravfältets centrum kring vilket sedan alla de andra gravarna har tillkommit allt eftersom. Man kan tydligt se att man har valt att lägga gravarna och gravfältet så att det varit mycket väl synligt nere ifrån Bällstaån.

 

De fynd vi hittills hittat i gravarna är kammar, pärlor, keramik, nitar, spikar och en och annan torshammaring av järn.

Kenneth Svensson, projektledare