Arkeologikonsult - Arkeologiska undersökningar - Sveriges äldsta arkeologiföretag

I juni 1419 drabbades Stockholm av en av våldsammaste bränder som drabbat staden. Endast kyrkorna och ett fåtal borgarhus klarade sig. Den materiella förödelsen var stor. Bland annat brann stadens jordeböcker upp. Ett par år efter eldsvådan begärde Magnus skomakare att hans tomt som varit inskriven i den gamla boken skulle införas i den nya jordebok som upprättats efter branden. Enligt beskrivningen låg Magnus skomakares tomt ”i gränden nordan Brödragatan på norra sidan nedanför Peter Röd nere vid stadsmuren”.

Logistiskt var förundersökningen en utmaning då ett mer än tre meter djupt schakt skulle grävas på en förhållandevis liten yta. Till stor hjälp var den lilla grävmaskinen på bilden vid avlägsnandet av större stenar och jordmassor. Här tas spisen i ett av 1400-talshusen bort.

Gränden, vars namn är okänt, påträffades vid den förundersökning som Arkeologikonsult nyligen genomfört i kvarteret Mercurius i Gamla stan. Den yngsta sträckningen av den kullerstensbelagda gränden kan dateras till decennierna kring sekelskiftet 1600 och den äldsta till senare delen av 1300-talet. Under 1300-talsgränden finns sannolikt rester av en äldre kavelbro bevarad.

Utmed grändens norra sida framkom rester efter två hus som låg på varandra. Båda husen har varit av trä, det yngre med en spis i ena hörnet. Det äldre huset är samtida med 1300-talsgränden och det yngre kan troligen dateras till första hälften av 1400-talet. Kanske är det Magnus skomakares eller Peter Röds hus vi funnit? Deras tomter låg norr om gränden och den stadsmur som omtalas låg endast ett tjugotal meter från de påträffade husen.

I ett lager som täckte den äldsta stensatta gränden hittades dessa skärvor av importerat stengods som kan dateras till sent 1300-tal – tidigt 1400-tal.

De äldsta lagren låg drygt tre meter under dagens marknivå. De utgjordes av vattenavsatta kulturlager som bestod av en blandning av gödsel, bark och träflis som slängts ut i vattnet vid den forna stranden. Dessa lager innehöll en hel del djurben, slagg och keramik. Keramiken består av skärvor från importerade krus och kannor av stengods som kan dateras till senare delen av 1200-talet – tidigt 1300-tal.

 

Tillgången på importerad keramik tycks ha varit god redan vid Stockholms etablering på 1200-talet. I bottenlagren framkom ett varierat stengodsmaterial efter bägare och kannor från senare delen av 1200-talet – tidigt 1300-tal.

 

 

Utifrån skriftliga källor är det känt att den västra delen av Gamla stan, där kvarteret Mercurius ligger, var det område dit de eldfarliga och illaluktande hantverken förpassades under medeltiden. Till dessa hantverk hörde naturligtvis smide som vi fann rester efter i form av slagg och degelfragment. Andra hantverk vi fann indikationer på var ben- och hornhantverk samt skinnberedning.

Nu har vi startat slutundersökningen av detta område och inledningsvis schaktar vi oss ner till grändnivån från tidigt 1600-tal. När den ytan är framme startar den egentliga undersökningen. Vi räknar med att vara färdiga med fältarbetet någon gång i mitten av maj.

 

 

 

Vad vi kommer att undersöka är alltså den bebyggelse som har legat på ömse sidor om gränden som sträcker sig i närmast öst-västlig riktning genom det nuvarande kvarteret.

Genom undersökningen hoppas vi kunna lösa en hel rad intressanta frågor rörande det medeltida Stockholm.

 

Bland annat undrar vi hur området användes innan det bebyggdes. Fanns det bryggor här eller användes det gamla strandområdet kanske bara som soptipp?

Som ett led i att tolka hur stadsplanen vuxit fram är vi också intresserade av att veta när gränden anlades och när tomterna stakades ut.

Hur gammal är den äldsta bebyggelsen och vad har den för karaktär? Låg det bostäder här eller var det andra typer av bebyggelse längs gränden?

Hur såg de medeltida stockholmarnas hus ut?

Kan hantverksaktiviteter knytas till bebyggelsen, i så fall vilken typ (t.ex metallhantverk/skomakeri/skinnberedning)?

Hur såg gårdsinnevånarnas kosthåll ut? Vad åt man?

Hur såg den materiella standarden i den här delen av staden?

Hur skiljer sig bebyggelsen och de aktiviteter som bedrivits här från vad man gjort på andra intilliggande tomter t.ex invid Mynttorget och längre upp längs Storkyrkobrinken? För att lösa dessa problem får vi jämföra med de undersökningar som tidigare gjorts i närområdet.

 

Vi kommer att regelbundet följa upp vad som händer på grävningsplatsen och återkomma med rapporter här på vår hemsida.