logga transparent 350px


Ny rapport om en medeltida klockgjutargrop vid Gamla torget i Norrköping

I början av 2017 genomförde Arkeologikonsult en arkeologisk undersökning vid Gamla torget i Norrköping, Östergötland. Vid undersökningen påträffades vikingatida bebyggelselämningar i form av stolphål, men även en del medeltida kontexter såsom trampade lager och rester av träbelagda ytor. Utöver detta hittades även några lämningar från torgets tidigmoderna tid, till exempel en rest av stenlagd torgyta. Undersökningens mest intressanta resultat var dock att vi i samband med undersökningen hittades något som är få arkeologer förunnat att finna, nämligen en klockgjutargrop.

Som namnet antyder är det en grop som har grävts i samband med att en klocka gjutits. Den äldsta bevarade beskrivningen för hur detta skulle gå till nedtecknades under 1110-1140-tal av munken Theophilus i De Diversis Artibus. Där framgår att klockgjutning var ett tungt arbete, med många olika, tidskrävande moment. Inför gjutningen behövde man både en inre och en yttre form, vilka anpassades till den storlek man ville att klockan skulle ha. Formen skapades med lera som magrades med organiska material, bland annat gräs och gödsel. Det var mycket viktigt att formen hade så lätt och poröst gods som möjligt - annars fanns en stor risk att klockan skulle förstöras under processen.

Mellan den inre och den yttre formen skapades sedan en så kallad ”falsk klocka” i vax, vilken man använde för att forma klockans konturer och ornamentik eller inskriptioner innan leran som bildade den yttre formen lades på. När formen och den falska klockan var färdiga skulle sedan formen värmas upp så att vaxet smälte, vilket skedde i en grop som var stor och djup nog både för att rymma formen och ge plats för eldning i anslutning till det fundament som formen skulle ställas på.

Fundament Klockgjutargropen Norrköping ArkeologikonsultDet stenfundament som låg i botten av klockgjutargropen.
När gropen var iordningställd sänktes sedan formen ned i gropen, som innan dess fyllts igen med sand eller grus. Med hjälp av det materialet sänktes sakta en sida i taget genom att flytta massorna under formen till dess att den stod på fundamentet i botten. Därefter värmdes formen upp så att vaxet rann ut. Efter att gropen tömts för att tända en ny eld invid formen lades gropen igen på nytt. Först i detta skede kunde metallen, som smälts i en ugn nära gropen, hällas ned i formen. När metallen stelnat och formen svalnat kunde man sedan lyfta formen på samma sätt som man fått ner den. Därefter knackades formresterna försiktigt bort för att få fram den färdiga klockan.Kopparsmältor Klockgjutargropen Norrköping ArkeologikonsultNågra av de kopparsmältor som hittades i den lerinfodring som hittades i klockgjutargropen.
Klockgjutargropen vid Gamla torget är den första som har hittats i Norrköping! Baserat på resultat från de analyser som utfördes av det fyndmaterial som hittades i gropen bör gjutningen ha skett under medeltiden, någon gång mellan sent 1100-tal och sent 1200-tal. Med tanke på dess placering nära det som idag utgör Hörsalsparken, men tidigare var platsen för den medeltida kyrkan Sankt Johannes, är det därför inte orimligt att tro att den klocka som gjutits var en kyrkklocka åt Sankt Johannes.

Klicka här för att läsa rapporten

Pågående fältundersökningar

Adress

  • Optimusvägen 14, 2 tr

  • 194 34 Upplands Väsby

  • Hitta hit

Telefon

  • 08 - 590 840 41

E-post

  • E-post

Login